Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
45
Den springande punkten är nu att även mellan dessa båda källor
— den religiösa och den nationella — råder en inre ideologisk
fränd-skap. När de två sammanflyter, vinner de en kraft som är långt större
än den rena additionens. Nya testamentet, som har särskild betydelse
på grund av den amerikanska religiositetens ofta starkt bibliska
inriktning, innehåller ju en hel del smått och gott, som kan tolkas till
förmån för frihets- och jämlikhetsidealen. Framför allt finns där stöd
för föreställningarna om den enskilda människans eviga och ovanskliga
värde som individ. Under hela framställningen ligger oftast en
känslo-färg av försvar för de fattiga, de betryckta och oansenliga och av kritik
mot de mäktiga. Hela judefolkets historia i gamla testamentet och de
första kristnas öden sådana de skildras och diskuteras i nya testamentet
är ingenting annat än berättelserna om förtryck och förlösning ur
förtryck. De mäktiga är de orättfärdiga och de rättfärdiga står i
försvarsställning för sin frihet: sin tankefrihet, sin trosfrihet, ofta sin
egen-domsfriliet och handlingsfrihet i allmänhet.
Den engelska frireligiositet som i Amerika lade grunden till den
religiösa kulturen stod, och står alltjämt, även för egen del i en uttalad
försvarsställning mot statsmakten på det andliga området. Den vårdar
sin historiska tradition om puritanerna som utvandrade till Amerika för
att vinna fri religionsutövning. Under årtiondenas lopp och långt fram
emot adertonhundratalets slut har samfunden oavbrutet från olika länder
i Europa fått en liten men ideologiskt betydelsefull förstärkning av
personer som utvandrat av samma skäl. Många av de vanliga immigranterna
har kommit att efterrationalisera sitt nationalitetsbyte på samma sätt
och har därmed även accepterat frihetsinställningen. Det märkliga
resultatet är att i Amerika det är de religiösa och icke de irreligiösa som
kraftigast stått upp för trosfriheten.
Religionsfriheten är nu blott en av de många medborgarfriheterna.
Men i den här antydda miljön har det varit naturligt att intresset
vidgats till att innefatta också de andra. Även när religiositeten framträder
trång och bigott har den i Amerika en besynnerlig dragning till att
likväl principiellt hävda den enskilda människans värde, hennes heliga
rätt till frihet och att dra ut konsekvenserna till ett krav på ej blott
trosfriheten utan allmänt de amerikanska medborgarfriheterna. När den inte
är bigott, blir anslutningen till upplysningsidealen desto klarare och
även mer genomlysta av en kristlig liberal samhällssyn.
En hel serie omständigheter och förhållanden borde här rätteligen
ingående diskuteras i sin verkan på denna kristna samhällsidealitet; här
kan de knappt mer än uppräknas. Till en början bör det påpekas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
