Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
kyrkolivets utvidgning från den snävt teologiska funktionen till de
allmänt mänskliga och sociala gör det praktiskt taget orimligt för den
amerikanska religiositeten att isolera sig från humanismen. En hel del
diskussioner om denna sak, sådana de förs i Sverige, vore helt enkelt
otänkbara i Amerika. De religiösas intresse blir då att i stället visa
upp, att humanismen, och särskilt de upplysningsidéer som så starkt
bestämt den amerikanska samhällsåskådningen, i sin centrala linje är av
kristet ursprung.
Att stämpla dessa samhällsåskådningar som kristna faller sig i
Amerika så mycket naturligare, då ju där dessa åskådningars främsta bärare
— kulturpersonligheterna — ofta även framträder som kristna. Å andra
sidan är det så mycket lättare för kulturmänniskor att där vara kristna,
då kyrkan definitivt och reservationslöst identifierar sin lära med
kulturidealen och inriktar sin verksamhet till deras hävdande.
Vid genomförandet av denna symbios mellan å ena sidan religion
och kyrka och å andra sidan humana ideal och demokratisk idépolitik
utgör naturligtvis några av själva de humanistiska grundsatsernas
andliga fäder i Amerika en svårighet. Tolerans har behövts. Benjamin
Franklin var minst sagt respektlös. Thomas Jefferson var redan på sin
tid utskälld och bekämpad som fritänkare. Men han hade samtidigt nära
kontakt med kyrkofolk i kampen för religionsfrihetens befästande.
Lincoln kom visserligen att av de flesta religiösa i Nordstaterna betraktas
som ett Guds utkorade redskap, men det är synd att säga att han var
särskilt kyrklig eller ens i rimlig grad ”troende”. Han hade en slags
allmän respekt för Gud men han höll styvt på fritänkeriets rätt. Men
tolerans fanns det, och finns, i Amerika. Och även fritänkarna tar ju
dock religionen på allvar. Till tjänst står dessutom alltid det gamla
bibelordet om hedningarna som inte veta lagen men göra dess gärningar
och tänka dess tankar.
På allra sista tiden har slutligen religionsförföljelserna i
Sovjetryss-land och Nazityskland haft en kraftig verkan på det amerikanska
kyrko-folket att befästa dem i deras demokratiska idealitet. Dessa erfarenheter
har understrukit de teser som löper igenom deras egen långa historia
och stämmer med deras hela tankemiljö i Amerika och som de också
finner bekräftelse på i de heliga skrifterna: att medborgarfriheterna
bildar fästen även för religionen, att kristendomen behöver demokratin,
och att den som med våld undertrycker ett folks frihet i bokstavligaste
mening är en inkarnation av den eviga onda makten i världen.
Själva mångfalden av protestantiska kyrkosamfund i Amerika har
gjort en intimare samverkan nödvändig. I viss utsträckning används
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
