Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
47
gemensamma kyrkolokaler. Mera betydelsefull är emellertid
gemenskapen i den teologiska utbildningen som ofta förekommer, i
synnerhet på den högre akademiska nivån. Union Theological Seminary vid
Columbiauniversitetet ger sålunda den högsta teoretiska utbildningen åt
präster till de flesta kyrkosamfund. Till en ekumenisk inställning verkar
även kyrkornas positiva intresse i de bärande politiska idealen inom
samhället och deras så starkt utvecklade sociala funktioner av olika slag.
Alla de olika samfundens medlemmar känner sig i första hand som
kristna.
Det betydelsefulla är nu vidare att denna benämning i kyrkornas
egen terminologi icke brukas i motsättning till judendomen. Denna tas
alltmer in i den större religiösa gemenskapen. När kyrkornas
representanter samlas till gemensamma överläggningar eller till deklarationer
av ståndpunkter i tidens brännande frågor brukar den judiska
religionen icke sakna representation.
Faktiskt har man känslan att motsättningen förnimmes starkare
gentemot katolicismen. Mycket allmänt uppfattas denna såsom en stor
fara både för protestantismen och för hela det amerikanska samhället.
Detta samhälle ser man som anglosaxiskt till sin grundläggning och
framför allt såsom protestantiskt. Långt fram mot slutet av
aderton-hundratalet var den fortsatta invandringen icke av natur att på ett
väsentligt sätt rubba den kulturella och religiösa strukturen. Tyskar
och skandinaver dominerade. De var också protestanter och växte fort
in i det amerikanska samhället och den amerikanska kyrkovärlden.
Men under de sista årtiondena före första världskriget växlade
invandringen natur. Den kom därefter att domineras av slaver och
medel-havsfolk, framför allt italienare. Dessa sökte sig inte ut till farmerna
som de tidigare jordhungriga immigranterna från Norden utan
stannade i metropolernas slum, där de byggde upp stora kulturisolat i
Amerikas hjärta. De var katoliker och svällde ut den tidigare
amerikanska katolicismen, dittills uppbyggd mest av irländare, till allt
väldigare omfattning och makt. De religiösa liksom de politiska
frihetsidéerna var dem i grunden främmande. De såg i högre grad än tidigare
immigranter sitt andliga hem i den gamla världen. Deras kyrka reste
totalitära anspråk på själarnas lydnad; den gav ingen föreställning om
en kristen människas frihet och hennes omedelbara förbindelse med
Gud, det allmänna prästadömet. Kyrkan styrdes hierarkiskt och ej
demokratiskt. Dess högsta myndighet var utom kontroll och residerade
dessutom utanför Amerika, i Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
