Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
Det är lätt att se att i denna reaktion — som bildar den icke minst
viktiga ideologiska kraften bakom kvotalagstiftningen — är på ett
väsentligt sätt sammanvävda amerikanens farhågor både som protestantisk
kristen och såsom frihetsälskande patriot, vilket ytterligare illustrerar
och även faktiskt stärker den symbios vi nyss talat om. Företeelser sådana
som den halvnazistiska och antisemitiska fader Coughlin, som vinner
anhängare bland storstädernas fattiga katoliker på en för Amerika
alldeles ny och främmande användning av benämningen ”kristen”, och än
mer den katolska hierarkins underlåtenhet att stoppa honom,
vidmakthåller denna fruktan och vidmakthåller den i dess dubbla inriktning.
Katolicismens inställning i spanska inbördeskriget och under italienarnas
erövrarkrig mot Abessinien var knappast heller fullt tillfredsställande
ur vanliga amerikanska synpunkter.
Trots allt är dock den viktigaste utvecklingslinjen den motsatta,
nämligen att t. o. m. katolicismen för att kunna överleva omplanteringen i
den nya jorden fått börja omställa sig och bii till det besynnerliga som
amerikansk katolicism är eller håller på att bli: en katolicism som
hyllar de amerikanska frihetsidealen. Tills denna process förlöpt till sitt
slut bildar katolicismen en av majoritetsfolket ständigt misstänkt och
kulturellt i viss mån isolerad, osmält klump i ”the melting pot”. Dess
tillvaro stärker närmast den ideologiska vaksamheten inom resten av
Amerika.
Sammansmältningen av den amerikanska protestantismens religiösa och
revolutionsideologins politiska ideal får emellertid ingalunda förstås ha
förlöpt enbart så att religionen ursprungligen givit en bas och därefter
ett stöd åt de politiska frihetsidéerna. Religionen har naturligtvis
ständigt haft ett verkligt inflytande på dessa idéer själva. Det starkt
humanitära inslaget i amerikansk samhällssyn har en påtaglig och väl
medveten förbindelse med religionen. Det är ingen tillfällighet, att
amerikansk kultur har mer av praktisk idealism än någon annan i
Västerlandet. De fromma stiftelsernas väldiga storlek och oerhörda
antal tyder inte bara på tillvaron av många mycket rika människor
utan även något på dessas livsinriktning. Ej blott de rika utan alla
människor är i Amerika mera beredda att vara glada givare till förmån
för vetenskap, uppfostran och välgörenhet än någonstädes eljest.
Det var givetvis denna synnerligen högt utvecklade privata
välgörenhet som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Amerika att så länge reda
sig utan en modernt utvecklad social omvårdnad. När nu under
trettiotalets stora depression den offentliga socialpolitiken utbyggts mycket
kraftigt och hastigt, ligger därunder, som senare i denna bok skall
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
