Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
49
röras, en utveckling av den amerikanska individualismen i social
riktning. Det kan icke förnekas att denna ideologiska utveckling länge varit
bebådad av tendenser just inom den amerikanska kyrkovärlden. När den
på allvar sätter igenom är en av dess kraftkällor att söka i den sociala
hänförelsen inom vissa religiösa kretsar, särskilt hos kväkarna.
Och skulle man stå inför uppgiften att förklara den naturliga
öppenhet och sveklöshet, den glada vänlighet och frikostiga hjälpsamhet, i
två ord den mänskliga generositet som utmärker amerikanen framom
varje annat folkslag och som stämplar hela hans civilisation, så får
man naturligtvis inte glömma armbågsrummet för individen i detta
stora land med alla dess intill det sista obrukade resurser. Det har där
funnits så mycket mindre skäl till mänsklig snålhet och avundsjuka.
Men man får heller inte glömma traditionerna från de fromma
puritanerna, vårdade inom en nation där religionen inte blott hyllas av en
större del av folket än på andra håll utan även trängt ut i ett bredare
inflytande på människornas hela sociala tillvaro.
Ur dessa trenne huvudrötter växer den amerikanska politiska
trosbekännelsen upp. Vid förklaringen av dess tveklösa växt och kraftiga
stam är nu härnäst ett förhållande att nämna, som är utan verkligt
motstycke i historien och vars betydelse är oerhörd fastän sällan
tillräckligt framhävd: Skyddad bakom sina tvenne oceaner har denna kultur
genom generationerna fått fullständigt fritt utveckla sig utan ens
skuggan av en verklig fara för ett främmande kulturellt, politiskt eller än
mindre militärt tryck. Av vikt är här primärt den subjektiva sidan:
den nationella och personliga säkerhetskänslan. På dess grund har
män-niskoanden kunnat resa sig sturskare, idealen växa rakare.
Vi svenskar bebor också ett land som i historisk tid egentligen aldrig
varit invaderat. Våra föga fredliga förfäder förläde sina mer eller mindre
ädla krigiska äventyr på främmande mark och lyckades också i allmänhet
hålla dem där. I motsats till flertalet länder på den europeiska
kontinenten, som i århundraden genomskurits av främmande arméer och
ständigt fått upplåta krigsskådeplatser, har vi i vår historia relativt litet
stoff för de jäsande hat- och mindervärdeskänslor, varur både den
krypande undersåtligheten och det skramlande övermodet framväxer. Under
mellankrigstiden behöll vi ensamma i Europa den subjektiva
säkerhetskänslan. Vi fick orätt. Men det är en sak för sig som icke rubbar ett
psykologiskt faktum. Genom våra egna erfarenheter bör vi ha lättare
att begripa vad den amerikanska säkerhetskänslan genom generationerna
4. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
