Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
kan ha betytt för rakryggigheten i den amerikanska trosbekännelsen.
När nu i det nya världskriget anpassningsproblemet börjar dominera
vår nationella och vars och ens individuella horisont, får vi en negativ
illustration till samma sak. Innebörden av den amerikanska säkerheten
kan kanske rentav bäst anges genom det påpekandet att i Amerika detta
anpassningsproblem ej ens kan resas. För Amerika som nation och för
amerikanen som medborgare har det sedan befrielsekriget aldrig varit
fråga om att underordna sig eller att inordna sig eller att protestera
mot någon annan ordning än den inhemska. I sällsynt lång tid och i
sällsynt hög grad har Amerika haft denna sällsynta förutsättning för
nationell psykisk jämvikt.
Den moderna människoforskningen har i sina studier av den
skiljaktiga karaktärs- och personlighetstypologin i skilda klass- och
rasgrupper kommit att fästa allt större vikt vid den subjektiva säkerheten
och dess orsaksförutsättningar. Man gör ingen som helst eftergift åt
det antisemitiska barbariet genom att observera, att judar oftare än
andra människor visar alldeles bestämda avvikande särdrag i sin
karaktär och hela personlighet, och inte ens genom att medge att i de länder
där judarna har det svårt dessa särdrag i någon mån stämmer med
åtminstone de mindre överdrivna anklagelserna. Det har nämligen även
visats allt mer otvetydigt att de inte är rasbestämda utan beror på
miljötrycket, alltså till stor del just på antisemitismen själv. Det är i den
meningen det gamla ordet är så sant, att varje land har de judar det
förtjänar. Den sviktande trygghetskänslan förklarar avvikelserna från
vanliga nationalbundna handlingsnormer. På samma sätt förhåller sig
personlighetstyperna i ett proletariat, utstängt från full kulturgemenskap
och särskilt om klasscirkulationen är uppdämd. Den som i likhet med den
ena av författarna till denna bok arbetat med negerproblemet och
faktiskt i nära två år levat med i två skilda världar: den härskande vita
majoritetsvärlden och den undertryckta negervärlden, har inte kunnat
undgå att som en huvudfaktor i problemet, kanske den viktigaste, se
bristfälligheterna i fråga om personlig säkerhet och säkerhetskänsla. Han
har heller ej kunnat blunda för de vanställande psykiska märkena både
på förtryckta och förtryckare.
Dessa resultat av den moderna människoforskningen, som här blott
antytts, synes alltmer bestämt i efterhand ge oss en oväntad och
strålande saklig bekräftelse på de gamla humanistiska idealen. Frihet,
jämlikhet och broderskap betyder även själslig hälsa och jämvikt; tvång,
orättfärdighet och hjärtlöshet verkar själsligt rubbande på alla parter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
