Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
51
Vad människorna främst behöver för att bli goda och lyckliga är att
vara själsligt i full jämvikt.
På den nationella psykologins och ideologins plan är jämvikten
tryggad i Amerika just genom en oavbruten fullkomlig säkerhetskänsla.
Just här reser sig emellertid en fråga: Det har hela tiden talats om
de amerikanska idealen. Men det amerikanska samhället sådant det
verkligen är, motsvarar det inte rätt illa dessa upphöjda ideal? Känner
inte hela världen till korruptionens roll i amerikansk politik?
Negerfrågan nämndes. Enligt officiella och även grundlagsfästa normer skall
skillnad ej göras av hänsyn till någons ras. Men är inte negerbefolkningen
i trots därav ett nedtryckt folkskikt? Är det inte så att två generationer
efter inbördeskriget negrerna i Sydstaterna, där de flesta av dem lever,
hålls om icke i slaveri så likväl i ett beroendetillstånd, som står slaveriet
nära? Rättsväsendet fungerar ju för dem inte effektivt och likmässigt.
I stor utsträckning har rösträtt undanhållits dem.
Vad är detta om inte det mest uppenbara hyckleri? — Allt detta är
sant utom det sista. För hyckleri är i detta fall ett bra odifferentierat
värdeomdöme. Mycket beror till en början på i vad grad hyckleriet i
fråga dock är en tribut till dygden. Och det kan ifrågasättas om det
här överhuvudtaget är hyckleri.
Till hyckleri hör ju normalt att lasten fördöljes. Nu är det emellertid
ostridigt, att inget folk på jorden är, eller någonsin varit, så lidelsefullt
intresserat av att finna och skrika ut sina egna brister som det
amerikanska. Om hela världen känner till korruptionen i amerikansk politik,
så beror det på intensiv amerikansk publicitet i saken. Amerika har
i alla generationer uppburit en skola av litteratörer, som borrar sig
ner till den nationella kulturens brister och sedan målar dem på väggen:
”the muckrakers”. En av dem — Sinclair Lewis — har vi gjort till
Nobelpristagare utan att det märktes att Amerika tog särskilt illa vid
sig. Den normala amerikanens normala fråga till den besökande
utlänningen är: Vad är det som är galet i Amerika? Han är då sannerligen
inte ute för att fiska beröm, vilket en normal svensk kunde misstänkas
vara om han ställde samma fråga. Den moderna, utomordentligt
utvecklade socialvetenskapen har en starkt betonad samhällskritisk
inställning, vilket för den ordinära amerikanen är fullt i sin ordning. Det är
i hans ögon en viktig del av dess funktion. När den största stiftelsen i
Amerika, i själva verket en halvofficiell institution, ville genomföra en
grundlig undersökning över negerproblemet, som skulle ha vissa
förutsättningar att vara ”liket i skafferiet” i denna civilisation, lade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
