Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
ledningen i händerna på en utländsk forskare, som icke var känd för
att täcka över obehagliga sanningar. Man må blott till jämförelse göra
tankeexperimentet, att det Tyska riket skulle ha kallat in en utländsk
forskare för att förutsättningslöst utreda det landets svåraste rasproblem
— judefrågan!
Nej, bristerna i det amerikanska samhället döljs sannerligen inte.
Och deras tillvaro innebär inte, att inte de amerikanska samhällsidealen
hålls klara och levande i medvetandet. I tillspetsad form kunde det
t. o. m. påstås, att idealen lever så särskilt starka i Amerika just av
den orsaken, att det i vissa hänseenden alltjämt ter sig så problematiskt,
hur de fullt ut skall förverkligas. Det råder en spänning där mellan
levande ideal och aktuell verklighet, som hör till det allra viktigaste i
samhällsdynamiken.
Under hösten 1938, just medan judeförföljelserna kulminerade i
Tyskland och jagade sorg och fasa i hela den civiliserade världen, reste den
ena av oss båda omkring överallt i Södern. Tidningarna där var fulla
av skildringar och analyser av dessa förföljelser. I sina ledare tog alla
tidningar avstånd från vad som skedde. Jag var mycket tillsammans
med tidningsmän på olika platser. De har en förnäm tradition i Södern
och representerar ofta den yppersta sociala kunskap och kringsynthet
både beträffande orten och nationen. Jag brukade ofta fråga dem, hur
de kunde gå så hårt emot judeförföljelserna i Tyskland, fastän
sannerligen deras egna negrer och ofta många av de fattiga vita inte heller
hade det stort säkrare. Svaret var: ”Men vi säger inte, att det som
sker är rätt! Det är den skillnaden mellan Amerika och Tyskland, att
här är detta tillstånd emot våra ideal. Förbundsstatsregeringen och
Högsta domstolen strävar öppet och ärligt att ändra det, de bästa
människorna överallt i nationen likaså; få vågar förneka det riktiga i dessa
strävanden; utvecklingen går också i den riktningen, — medan där går
utvecklingen i den motsatta riktningen, den framdrivs av en åskådning
som trycks på befolkningen av den centrala regeringen och som satts
i system.” —- Skillnaden är onekligen väsentlig.
Negerproblemet liksom alla de andra svårlösta sociala problemen är
därför i första hand ett problem i amerikanens eget hjärta. Man kan
också säga att det representerar en brytning mellan en nationell ideologi
— den som härovan skildrats — och olika lokala ideologier som
avviker därifrån. Båda slagen ryms inom samma amerikan, och deras
strid inom hans bröst återger nationens ständigt pågående moraliska
och sociala utveckling. De lokala ideologierna svarar mer direkt mot
vad man till skillnad från ideal kan kalla intressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
