Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
53
Tag ånyo negerproblemet och låt oss tänka oss en fackföreningsmän
i en liten industristad i Södern. Frågan om utestängningen av negrerna
från ett visst slags arbete kommer upp i hans fackförening; han följer
den lokala ideologin och slår vakt omkring intressena och orättvisan.
Samma man blir betydligt osäkrare om frågan kommer upp i en
fack-föreningskongress gemensam för hela staten. Men är han delegat på en
kongress för hela Amerika, då lägger han med yttersta sannolikhet utan
tvekan sin röst för att det icke skall få förekomma någon diskriminering
emot negrerna på grund av deras ras. Då handlar han som amerikan
och följer den amerikanska trosbekännelsen. Förklaringen är inte så
enkel, att det skulle bero på att han väntar att den nationella
kongressens deklaration inte skall bli åtlydd alltid i orterna och de särskilda
fackföreningarna. Sannolikt skulle han handla på samma sätt även om
beslutet har tänder och kommer att ha verkningar.
Allmänt kan man iaktta detta, att ju mer amerikanen känner sig
handla som amerikan, desto närmare följer han det nationella
värdesystemet. Svårigheten att få de nationella idealen förverkligade är
väsentligen en svårighet att få amerikanerna att ständigt tänka och handla
som amerikaner, obundna av lokala fördomar och intressen. Det är
därför som — i detta som i så många andra hänseenden — utvidgningen
av den federala verksamhetssfären genomgående innebär ett
förverkligande i högre grad av de amerikanska idealen. Kongressen i Washington
kan aldrig komma att införa mot vissa minoriteter diskriminerande
regler i sina socialpolitiska åtgärder. Den centrala förvaltningens
tjänstemän och kontrollörer kommer ständigt att befinna sig i strid med de
lokala intressena på samma punkt. Unionen kan t. ex. heller inte komma
att ta ett vidgat intresse i undervisningssystemet utan att samtidigt
pressa fram större jämlikhet. Likadant är det på alla områden. Detta
är en del av den dynamiska mekanik, varigenom amerikanerna blir
amerikanska.
Den amerikanska trosbekännelsen lever nu på bottnen hos varje
amerikan fastän ofta i strid mot andra normer. När jag reste i Södern och
blev intim vän med ledaren av Ku Klux Klan — The Imperial Wizard,
dr Evans — och många andra framstående och mindre framstående
reaktionärer i denna del av Amerika, som är mycket långt ifrån en
demokrati i mera fullkomlig mening, brukade jag regelbundet företa
följande experiment. Jag valde utgångspunkten i deras starkt
reaktionära samhällsuppfattning, innefattande bl. a. godkännandet av ett statiskt
över- och underordningsförhållande av kastnatur mellan människorna.
Jag förde dem så upp på frestelsens berg genom att måla ut för dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
