Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
hur mycket effektivare och ur deras synpunkter mera förmånligt
samhället skulle kunna ordnas upp efter deras egen modell, om de var
beredda att utnyttja en modern tids vetenskapliga teknik av fysiskt våld
och psykisk påverkan, sådan den demonstrerats av nazismen och
fascismen, i stället för att lita till billiga juristiska tricks, oorganiserad
mob-justice då och då och allmänt socialt tryck. Jag fann aldrig mer än ett
resultat av mitt experiment: man slog ifrån sig med båda händerna
och hämtade upp från bottnen av sitt moraliska medvetande hela den
amerikanska trosbekännelsen. Deras eget handlande kunde ursäktas men
fick för intet pris göras till regel, allraminst för nationen.
Framställningen här förutsätter att moraliska idéer verkligen
representerar sociala krafter, ehuru dessvärre icke nödvändigtvis de enda och
icke alltid de starkaste. Den saken behöver kanske understrykas. I
Amerika har inom socialvetenskapen — särskilt inom sociologin — en
tämligen extrem materialistisk historieuppfattning blivit dominerande
i den sista generationen. För vår del betraktar vi denna tendens som
den mest betänkliga ensidigheten inom en eljest utomordentligt
differentierad och förnäm socialforskning. Till sin uppkomst ter den sig såsom
en — i grunden moralisk — reaktion mot en tidigare generations
ensidiga idealism. Sociologin växte i Amerika ursprungligen upp såsom ett
prästernas och socialreformatorernas skriftställarskap; den slog sig,
särskilt under Sumner och Chicagoskolan fri genom att med yttersta
misstänksamhet granska alla argument med moral i. Det blev så småningom
sed att restlöst förklara allt ur generalisationer om ekonomiska intressen.
Det är en slags halvt masochistisk renhårighet i en starkt moralistisk
civilisation som häri tar sig uttryck.
I negerproblemet, för att bruka samma exempel, förklarar man det
avbrott vid slutet av 1700-talet av en idéutveckling, som dittills hade
gått till en alltmer fördomsfri och jämlikhetsbetonad inställning men
som nu i stället följde en växande dragning till konservatism, med
hänvisning blott till bomullskvarnens uppfinnande som gjorde slaveriet allt
mera lönande. Men en konservativare inställning gjorde sig efter förra
sekelskiftet gällande överallt i världen och på alla områden, där
slavfrågan och denna uppfinning icke hade någon betydelse. Det skulle
vara besynnerligt om detta sammanträffande vore tillfälligt. Det är
rimligare att förutsätta ett omedelbart ideologiskt samband. I amerikansk
litteratur blir likaså ofta inbördeskriget bara till en kamp mellan de
exploativa industriintressena i nordost och de agrara i Södern, medan
den moraliska upprördheten i slavfrågan — som ju gällde slaveriets
utbredning till nya, ännu obeslutna stater — både norr och söder om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
