Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den amerikanska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA TROSBEKÄNNELSEN
55
Dixie-gränsen får vara ett ideologiskt ytfenomen. Vi betvivlar
fullständigheten av den analysen.
Hela denna inställning inrymmer, som vi ser samhällsproblemet, en
svår ytlighet. Idealen får sin egen levande kraft, när de bemäktigat sig
själarna. Undervisningssystemet missgynnar t. ex. förvisso negrerna i
Södern. Men negrernas undervisning kunde vara betydligt sämre än
den faktiskt är; och Söderns vita voterar själva anslag till dess
oavbrutna förbättrande. Det är de vita som politiskt härskar i Södern och
de har för att hålla ute negrer och fattiga vita slagit sig tillsammans
i ett allsmäktigt enpartisystem. Vårt argument är, att följde de vita blott
sina uppenbara särintressen, skulle de utnyttja denna makt till värre
förtryck i stället för till mindre förtryck. De skulle inte ge negrerna på
långa vägar så god undervisning som de nu åtnjuter. De skulle i alla
händelser inte sträva efter att förbättra den. Framför allt skulle de inte
ge negrerna den art av undervisning dessa faktiskt får i skolor, som,
fastän segregerade, i allmänhet lär ut samma standardkunskaper och
standardnormer och brukar samma skolböcker som i de vitas egna skolor.
De låter även de förtryckta lära sig de amerikanska idealen, så farliga
för ordningen i Södern.
Detta är inte i minsta mån ett försök att ursäkta orättvisor. Men det
är en exemplifiering av den tesen, att även de moraliska idéerna i ett folk
är verkliga sociala krafter. Samhället blir som det i varje ögonblick är
genom att människorna handlar som de handlar. Och de handlar som
de gör, drivna ej blott av sina intressen utan även av ett helt komplex
av individuellt och socialt moraliska normer, varibland i Amerika det
värdesystem som här kallats den amerikanska trosbekännelsen även i
de svåraste konfliktlägen dock erhåller sin betydelse.
Och det råder knappast något tvivel om att detta nationella normsystem
alltjämt är i makttillväxt. Det ger rörelseriktningen i Amerika. Det
besitter nästan okvalt Washingtonlagstiftningen och -förvaltningen. Högsta
domstolen dömer efter det; även resten av domstolsväsendet bringas
mer och mer under dess herravälde. Kyrkorna predikar det. Skolorna
undervisar det. En stor del av hela folkbildningsverksamheten är
”ameri-kaniseringsundervisning”, vilket inte bara betyder språkkunskap utan
framför allt kunskap om och fostran i de amerikanska idealen. Den
stjärnbeströdda flaggan symboliserar det. Alla de historiska minnena,
de vördade statsdokumenten, de döda men levande stora männen likaså.
De medborgerliga och borgerliga sammanslutningarna (civic clubs) som
är otaliga i Amerika tjänar och tillber det. Det har mer och mer börjat
bilda den andliga atmosfär alla andas. Det har sjunkit ner till
stereo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
