Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III
Ledarskap och folkvälde
Den idé som genomtränger amerikansk samhällsdiskussion är
naturligtvis ”demokrati”. Med sin sjuttonhundratalsärvda benägenhet för
tydlighet i sina politiska grundnormer säger amerikanerna vanligen inte
enkelt ”demokrati” utan ”representativ demokrati”. Närmast åsyftar de
den särskilda art av folkvälde, som grundlagfästs i den amerikanska
konstitutionen och vars ideologiska rötter vi nyss diskuterat. Om denna
och särskilt de garanterade medborgarfriheterna och
medborgarrättig-heterna råder i alla folklager en förvånande exakt kunskap. De
innefattade normerna har allmänt gillande. De bildar den amerikanska
trosbekännelsen.
Det är därför kanske ägnat att förvåna, att idén om ”ledarskap” är
nästan lika genomträngande. I alla läger och på alla områden reses
krav på ”intelligent leadership”: i politiken, i det religiösa livet, i
skolväsendet, i affärslivet — och så lika mycket om scenen är den nationella
eller den lokala, om problemet är gemensamt för alla amerikaner eller
för en speciell yrkes- eller ortsgrupp. Termen skall man påträffa i kanske
varannan tidningsledare och lika ofta i allt slags offentligt talande. I
trots därav, eller kanske just på grund därav, blir amerikanen förvånad,
när egendomligheten påpekas. Han kanske rentav blir en smula
misstänksam och förnärmad. Ty ordet har ju under senare år fått vissa
associationer, och dessa är för genomsnittsamerikanen odelat och i hög
grad osympatiska.
Men faktum kvarstår. Iakttagelsen är utan tvivel riktig. Och den
pekar på något mycket viktigt i amerikanskt samhällsliv. Ty ser man
litet närmare på termens alldagliga bruk skall man lätt finna, att den
ger uttryck för en viss typisk inställning hos amerikaner i allmänhet
till de politiska problemen och i själva verket mycket vidare till alla
sådana problem som förutsätter samverkan mellan många människor.
Ställ en vanlig amerikan i det läget att han offhand, och innan han
trängt ner till tekniska detaljer, skall deklarera en mening om hur ett
visst samhällsproblem kan lösas: han har då alltid redo två allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
