Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE
rekommendationer — ”education” är den ena, ”intelligent leadership”
är den andra.
Hans tro på uppfostrans makt står i innerlig samklang med hans
nedärvda sjuttonhundratalshumanism. Amerikanen är i den viktiga
meningen bottenradikal, att han tror på miljöfaktorernas utslagsgivande
betydelse. Kan genom uppfostran människornas växtvillkor saneras,
kommer de också enligt hans mening att utan vidare tvång bättre finna
sig till rätta med sig själva, med varandra och med livets alla
individuella och sociala problem. Sin tro på uppfostran tar han på fullaste
allvar. Inget annat folk har, även i förhållande till sina relativt mindre
resurser, ens tillnärmelsevis lagt ner så stora kostnader, så mycken
forskning och en så enträgen kulturdebatt på skolor och på uppfostran
i övrigt. Att säga att Amerika på detta område är och länge varit
internationellt ledande, är det menlösaste av alla understatements.
Den typiskt amerikanska filosofin — experimentalistisk pragmatism
—- har rentav framvuxit såsom väsentligen en uppfostringsteori. Det
filosofiska tänkandet hos en William James, en John Dewey kan inte
begripas och bedömas, allraminst kan denna åskådnings vida och
genomgripande betydelse inom amerikanskt samhälle fattas, om man inte
håller detta i minnet att dessa filosofer i första hand är teoretiska
pedagoger med intresse även för en filosofisk grundläggning till
pedagogiken. Och denna intresseriktning till den del av den sociala miljön,
som direkt kan omskapas genom människornas upplysning och fostran,
är ett arv från upplysningsfilosofin. Liberalismen har i denna speciella
linje regelbundet hävdat en radikal interventionism — en
interventio-nism i frihetens intresse. Och Amerika har även i detta hänseende på
det mest storstilade sätt förverkligat den renaste liberalism vi fått se
utanför böckernas och programmens skenvärld.
Kravet på ledarskap inom samhället ligger på ett annat plan.
Amerikanen uttalar därigenom mera en själsläggning än en åskådning. Han
uttrycker sitt behov av ett personligt och dynamiskt inslag i den
demokratiska politiken och för övrigt i all mänsklig samverkan. Amerikanen
är i det stycket något av en romantiker. Han vill det mänskliga, det
oväntade, ja nästan det äventyrliga. Han är rentav en smula
hjälte-dyrkare. Vad han begär är i själva verket en oavbruten vitalisering av
politiken och hela det sociala livet genom enskilda personlighetsinsatser
av ovanliga mått.
I demokratin vill han ha växling och genialitet. När läget på ett
eller annat intresseområde är sådant, att ett problem synes föreligga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
