Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE
59
då hoppas och väntar den vanliga amerikanen, att någon eller några
enskilda personer skall stiga fram och vara djärvare än andra, att de
skall lossna från andra människors tankevanor och se tingen i ett nytt
ljus. Dessa ledare skall kunna föreslå en vändning av åtgärderna som
”löser” problemet. De bör ges utrymme för sin insats som kan komma
att föra utvecklingen in på nya vägar. Inte minst i sitt förhållande till
medmänniskorna — icke undantagandes de medmänniskor som
framträder som ledare — är amerikanen förhoppningsfullt experimentalistisk.
Denna egenartade inställning i de tusen sakfrågorna sticker bjärt av
mot den konservatism för att inte säga traditionalism i principfrågor,
som amerikanen samtidigt lägger i dagen. Sammanställningen framstår
dock, psykologiskt sett, mindre motsägelsefull redan om man erinrar
sig hur konsekvent han bundit samman även traditionernas tillblivelse
med minnet av enskilda människors insatser i gången tid. Särdeles
många av dessa som medverkade vid unionens grundande och
principernas fastläggande var rätt mänskligt särpräglade individer och allt
annat än blacka representanter. Från årtionde till årtionde har därefter
Amerikas publika liv fyllts av människor som verkat genom sin
personlighets levande kraft. Som intet annat land har Amerika i modernaste
tid skapat folkhjältar. Och på detta sätt har det förhållit sig inte bara
i den stora nationella politiken utan i hela kulturlivet. Varje stad, varje
stor social institution, varje industri, varje vetenskap har haft sina
ledare, sina hjältar. Och de har erkänts redan medan de levde; många
lever än. Det är inte minst därigenom medvetandet upprätthålles att
Amerika är ungt, att historien lever, att den gjordes även i går, göres
i dag och skall göras i morgon. Men tvärtom stärkes även därigenom
medvetandet om sammanhanget med det längesen förgångna, denna
inlevelse i hur samhället grundlädes, som vi redan talat om i det
föregående såsom basen för amerikansk samhällssyn.
I dessa starkt upplevda historiska hågkomster av djupgripande
per-sonlighetsinsatser i landets och kulturens tidigare utveckling har
Amerika — kan det kanske sägas — en särskild orsak att även i nutiden
betona ledarskapets vikt inom det demokratiska livet. Men är det inte
riktigare att se båda dessa företeelser som sprungna ur samma grund?
Det märkliga med denna nation blir då att den utan att ge upp
demokratins principer i släktled efter släktled och på livets alla områden
förmått mer än något annat folk skapa utrymme kring enskilda geniala
människors verksamhetsdrift och lyfta dem till ”leadership” i den
amerikanska meningen. Blott en nation med mycken frihet och en själsbotten
av personlig generositet kan så utnyttja sina ovanliga människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
