Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE
85
man lätt få i ett samhälle med ett högt stående universitetsväsen —- men
det är lekmannen, medborgaren som har kompetensen att bestämma
över samhället. För den uppgiften behövs inte någon ”elit”. Nu kan
emellertid inte alla gå omkring och bestämma allt i samhället. På grund
av detta rent praktiska skäl måste folket välja representanter ur sin
mitt att i allas ställe utöva allas makt. För att leda skall det emellertid
inte behövas någon specialträning i de olika facken. Däremot bör ledaren
vara en genuin och särskilt god människa för att han skall kunna ges
detta högsta förtroende att utöva samhällsmakt på folkets vägnar.
Återigen har religionen stöttat ideologin. Evangelierna har inga vidare
vackra ord att säga om de knepiga och utstuderade, men de hyllar de
godhjärtade och trogna, ibland t. o. m. de saktmodiga och i anden
fattiga. Fullt bokstavligt tar inte amerikanerna bibelns ord på denna
punkt. De söker människor med allmän intelligens, vision, djärvhet och
genialitet men fäster sig inte vid specialträning, allraminst träning i
politiken. Men såtillvida blir de trogna den ursprungliga idén från
bondedemokratin, att de framför allt söker människor med moraliska
kvaliteter. Från politikens fält har principen spritts över hela samhällslivet.
Detta är en sak som aldrig får glömmas, att det demokratiska
genombrottet i Amerika kom före den industriella revolutionen. De politiska
traditionerna är puritanskt bondedemokratiska. Detta kan kanske också
hjälpa oss förstå, varför Amerika som i vissa samhällsgrupper nått
fantastiskt höga tal för äktenskapsupplösningar ändock reagerar så känsligt
och bryskt för skilsmässor hos offentliga personer. Det ställs på politiska
ledare och på alla andra ledare kravet på en livsstil som icke
inrymmer möjligheten av skilsmässa. De skall vara ”regular fellows”, men
erotiska vidlyftigheter är det typiskt irreguljära enligt den puritanska
traditionen. De bör vara ”a good family man”, vilket väl att märka i
Amerika icke alls betyder ”av god familj” utan betyder en person som
lever i goda och stabila relationer med den familj han själv grundat
— en bonus pater familias.
I Amerika ges ju överhuvudtaget familjen och familjelivet en mycket
högre värdesättning än i Sverige, en sak, som vi blir i tillfälle att något
närmare kommentera i kapitlet om uppfostran. I Sverige är vår
familje-bindning visserligen starkare bakåt, till den släkt man kommer ifrån.
I Amerika är den viktiga relationen framåtblickande. Det är förhållandet
mellan makarna inbördes och till barnen som nästan uteslutande åsyftas
när man talar om någons familj. Även i överklassen flyttar man tidigare
och fullständigare ut från föräldrafamiljen. Man gifter sig yngre och
föder i allmänhet fler barn. Den egna familjen och särskilt barnen tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
