Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
faldigt mer växlande affärsuppgörelser ofta inte haft att lita till annan
kunskap om en människas långtidspersonlighet än det han kunnat
utläsa ur hennes ögonblicksgestalt. Det skulle rentav till slut kunna
påstås, att själva vår utmärkta folkbokföring bidragit till att hindra oss
från att utvecklas till goda psykologer, helt enkelt därför att den
onödig-gjort mycken psykologisk iakttagelse.
Familjen som social institution har vidare alltid getts ett mer
medvetet värde i Amerika. Allt vad familjen tillhör har fått en förstärkning
genom den amerikanska civilisationens egen historia. Pionjärtiden tvang
till en innerlig slutenhet inom familjen. Denna slutenhet var icke
riktigt lik den familjens isolering, som även vårt folk under sin långa
stabila bondehistoria kände till. Skillnaden ligger i
föränderlighetsmo-mentet. Världen stod relativt stilla kring den svenska bondefamiljen.
Men immigrantfamiljen i Amerika måste långt mer medvetet uppleva
sin sammanhållning i en värld, där de yttre livsvillkoren i början var
främmande och där de oavbrutet ändrades och därmed även alla de
kända värdeskalorna växlade innebörd. The covered wagon’s familj var
inte endast isolerad. Den var också på väg mot okända öden, vilket
betyder att den varje dag var ställd ensam inför förändringar som fordrade
beslut. I de rådslagen inom pionjärfamiljen deltog även hustru och
barn, liksom värdet av hustru och barn i nybyggarfamiljen kom att bli
klart medräknat och aktningen för dessa familjemedlemmar därför
ihåg-kommen. Få andra familjeöden tjänar till att föra den dolda respekt
för familjen som samhällets grundcell, vilken naturligtvis alltid finns,
lika klart upp till medvetandets yta.
Det är nu dessa millioner familj eöden som kommit att prägla
historien, litteraturtraditionen, kulturutformningen i Amerika. Familjen har
kommit att stå som ett mer upplevt både värde och problem i Amerika
än hos oss. Det är således typiskt att Amerika inom sociologin är
familj e-sociologins stora upptäckarland, medan Frankrike och Tyskland
är klass-sociologins. Familjebegreppet har i Amerika — nybyggarlandet
med den öppna odlingsfronten — överhuvudtaget blivit laddat med större
socialt intresse än klassbegreppet. — Det förklarar i sin tur att även
uppfostran får komma på en central och aktad plats.
Rörligheten som särmärke på den amerikanska civilisationen leder
även på en annan väg i samma riktning. Vid den sociala självprövning,
som i Amerika oavbrutet pågår, har man nämligen ganska lätt kunnat
komma underfund med att den samhällsröta, som den stora
brottsligheten utgör, till stor del är att skylla på den gammaldags stränga
europeiska uppfostran. Den blir nämligen en feluppfostran för ett rörligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
