Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
95
icke auktoritetskontrollerat, icke lydnads- utan kraftkrävande Amerika.
Själva den andliga distansen mellan föräldrar fostrade i europeiska
värden och barn levande i amerikanska värden ger en spänning, som
utlöser konflikt och ofta leder till sådana sociala felhandlingar som
kallas brott. Värdeskalorna blir inte enhetliga. De första generationerna
får svårt att ”definiera sin egen situation” för att tala med W. I. Thomas,
som i The Polish Peasant in Poland and in America givit
monumentalverket över denna immigrationens disharmoni. Brottsligheten i andra
generationen är ett socialt problem av största allvar; frågan skall
beröras i ett följande kapitel. Medlet att bekämpa den är för amerikanen
självklart uppfostran. Han vet, att den gamla uppfostran helt enkelt
felskapat belätet i människan. Det nya samhället kräver en ny
uppfostran.
Till slut kan uppfostrans centrala ställning liksom dess inriktning
på medborgerliga syften härledas därur, att denna omgörning av
människorna, särskilt i skolan, direkt strävat till deras amerikanisering. Man
har vetat, att innan den nykomne emigranten kan godkännas som
medborgare måste han utbildas därtill. ”Education for citizenship” betyder
något mycket konkret i detta land, där stora skaror först kan få bli
medborgare efter en tentamen i medborgarkunskap. Denna tentamen,
som immigrationsmyndigheterna anställer, är ett rörande förhör i den
amerikanska grundlagen och de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Statsborgarskapet blir ett sentimentalt för att inte säga heroiskt
upp-levat värde för dessa nya amerikaner.
Det blir naturligt att all amerikansk uppfostran skall vara
amerikani-seringsuppfostran. Skolorna behöver inte ge sig sken av att ge enbart
en otendentiös, diffust objektiv kunskapsmeddelelse utan erkänner klart
en bestämd värdebetoning. Denna inriktning på att vidmakthålla
demokratin och frihetsidealen kan en iakttagare finna avspeglad lika väl
i skolans sociala struktur, alltså själva undervisningens organiserande,
som i undervisningens innehåll och anläggningen av de
personlighets-fostrande åtgärderna. Några antydningar om hur detta praktiskt arbetar
ut sig skall ges i det följande.
En bekännelsetrogen fasthet i målen men samtidigt en fri rörlighet
i medlen kan och måste skolan ha i ett land, där värderingarna är så
gemensamma och så konservativa, hela traditionen med den levande
historiens tyngd så enhetligt inriktad på de kristet humana idealen om
frihet, jämlikhet och broderskap, men där samtidigt människomaterialet
är så immigrantbrokigt. Det mänskliga utgångsläget för uppfostran är
starkt skiftande — det slutliga målet strängt sanktionerat av en enhetlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
