Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
97
”uppfostrans allmänna inriktning” blir det alltför likt en skoltalsfras,
som är till för att mycket låta och intet säga.
Även utan alla jämförelser med andra länder är det tydligt, att
skolproblemen i Amerika har en överhöghet bland samhällsproblemen.
Ansvaret för education — alltså detta som är mer än både skola och
uppfostran — har på ett självklart sätt tagits som ett samhällsansvar sedan
lång tid, trots att Amerika annars länge varit manchesterliberalt nästan
till asocialitet och alltid uppvärderat det privata initiativet i jämförelse
med samhällsansvaret. Det betyder något särskilt, att man har fria
folkskolor i alla och fria läroverk i de flesta kommuner i ett land där
intill sista depressionen och the New Deal inte ens fattigvården legat
under offentligt ansvar; eller fria statsuniversitet i alla stater när man
inte velat offentligt bekymra sig om sjukhusväsendet.
Kanske är detta i viss mån ett arv just från upplysningstänkandet. Den
svenska fördelningen av samhällsansvar och individansvar — med vår
starka tonvikt på det sociala — har vuxit fram lyckligt oberörd av alla
ideologier. Ibland frestas man att tro på vår prisade rationalitet, t. ex.
när man skall förklara uppkomsten av vårt märkliga sjukhusväsen under
samhällelig förvaltning och inte har annan förklaring att tillgå än att
när vi behövde sjukhus — ”blev det så”. Vår hospitalsordning av 1763
och inrättandet av offentliga sjukhus i slutet på 1700-talet var inte
resultatet av någon ideologisk strid. Vårt sociala hälsovårdsväsen kom
helt enkelt till, innan någon dålig bibetydelse fästs vid ordet social
och innan liberalismen hunnit göra ansvarsfördelningen mellan individ
och samhälle till en principiell maktfråga.
Det amerikanska samhället växer icke på samma sätt utan det
uppstår. Och det uppstår i upplysningstiden. Det får därför redan från
början mer av en ideologiskt planerad struktur än vårt, som vuxit fram
som ett resultat av praktiska kompromisser mellan behov, resurser och
rationellt situationstänkande. Den amerikanska planen hade däremot
från början bestämt sig att ha individen och icke samhället till
intressecentrum. Det liberala 1800-talet kom enbart att stärka denna inriktning
och först med 1930-talets depression råkade den i sin stora dust med
verkligheten.
I det samhället stod emellertid uppfostran ända från början i en
undantagsställning. Upplysningstidens själva tro på upplysning hade
blivit ett med amerikanismen. Spridandet av upplysning till
medborgar-massorna kom därför naturligt att bli en av de få huvuduppgifterna
för samhällsförvaltande. Man kan roa sig med ett tankeexperiment:
Om det amerikanska samhället i stället formats ett århundrade senare,
7. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
