Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
103
teknologie doktorsgrad. Genom att högre studier i praktiska ämnen
lägges jämsides med de teoretiska vinner man att några få ledande
personer inom de praktiska yrkena får sådana fördjupade kunskaper
att de kan tekniskt högförkovra sitt yrke. De blir samtidigt lättare
delaktiga av de allmänbildande värdena i de teoretiska studierna. Och de
som driver teoretiska studier kan få del i allmänbildningsvärdena inom
de praktiska. Samma argument kan tillämpas i fråga om prestigen. Den
prestigeförlust som juristen skulle göra genom att socialarbetaren under
några år får studera jämsides med honom, bör uppvägas av den
prestigevinst socialarbetaren gör. Det amerikanska college-systemet med
efterföljande specialstudier för den högre akademiska utbildningen (graduate
schools), som därför kan göras kortare och mer koncentrerade, är ännu
ett av de många tecknen på en stark demokratiseringstendens inom
bild-ningsväsendet.
Studenternas delvisa självförsörjning innebär ett ytterligare drag av
demokratisering, kännetecknande i någon mån redan läroverken men
alldeles bestämt colleges och universitet. Det svenska systemet att låna
sig fram är praktiskt taget okänt; föräldrauppoffringar parade med egna
ansträngningar är enda vägen. Att göra inteckningar i de ungas
framtid skulle också vara orimligare i ett land, som i så hög grad varit
inställt på äventyrlig rörlighet även i yrkeslivet. Pensioner och
ordinarieskap finns knappast. Hela den ”lilla men säkra kakans” mentalitet är
obefintlig i Amerika. Först på sistone har det börjat genomföras som
en stor reform att vissa lärare och vissa ämbetsmän ges ”life tenure”,
alltså fast plats och rätt till pension. Dittills har själva begreppet ”rätt
till en plats” icke existerat.
Chanser och risker har varit melodin för arbetslivet. Ett sådant
samhälle kan knappast bygga på skulder och kredit. Sakkrediter är vanliga
i affärslivet. Men personkrediter existerar sällan i Amerika. ”Dåliga
affärer” kan helt enkelt inga andra än affärsmän ha. Spekulationsvågen
före den stora depressionen förde kanske med sig något därav även för
en större allmänhet. Men i stort är det sant, att på personliga skulder
kan ingen basera sitt liv i Amerika. Detta medför en otvetydig sundhet
i de vuxna medborgarnas liv jämfört med Sverige, där den personliga
integriteten både hos ämbetsmän, politiker och de fria yrkesutövarna
oroväckande ofta är undergrävd av växelnamn och bankförbindelser.
De dåliga affärernas svenska sociologi är ännu inte skriven.
Bristen på studiekrediter skulle kunna tänkas medföra ett hinder i
ståndscirkulationen för den fattigare ungdomen. Men botemedlet heter
där förvärvsarbete för studenterna samt rikhaltiga stipendier. Första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
