Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
Det har redan sagts, att amerikansk uppfostran och undervisning
ingalunda är tidlöst objektiva. Deras uppfostringsideal har heller inga
anspråk på att vara allmängiltiga. Amerika har tvärtom givit själva det
svar, varefter mycken gammal bildningsstrid kan avblåsas. Det betyder
inte att striden är slut, därför att den ena eller andra sidan segrat i
den argumenteringen, där humanism och realism ställdes mot varandra
som bildningens mål eller frihet och tvång mot varandra som
ledprinciper i uppfostran. Det betyder bara, att vi nu vet att frågan är
ointelligent ställd. Varken frihet eller tvång är absolut bäst, därför att
varken det ena eller det andra är ett mål i och för sig utan endast i
förhållande till den människa och det samhälle för vilket människan
gestaltas.
Amerikanerna har fört över hela den moderna, relativistiska mål- och
medeldiskussionen till pedagogiken. Varenda student lär sig genom
kurserna i educational philosophy och educational sociology att man först
har att välja sina värdepremisser: vilken art av samhälle skall
uppfostran tjäna? Vilken människotyp vill vi rimligtvis välja? Därefter
skall uppfostringsmetoden väljas som medel. Lydnadsuppfostran blir då
adekvat, ändamålsenlig och alltså ”riktig” i ett samhälle där
underordning under auktoritet är ett krav. Samarbetsuppfostran blir mer adekvat
i det demokratiska samhälle Amerika bejakat.
Den teoretiska underbyggnaden för denna relativistiska syn på
uppfostran och för den alltid klara redovisningen av uppfostringssystemens
sociala värdepremisser har givits av John Dewey. Denne visar sig alltså
återigen ha varit av dominerande betydelse för amerikansk
kulturutveckling. Överhuvudtaget är hans insatser betydligt större än man i
Europa vill uppskatta, snåla som vi varit på förståelse för en filosof,
som inte är riktigt topp i vår lilla hobby: begreppsanalysen. Det är
sant, att han vidareutvecklar inte den dialektiska ekvilibristiken inom
den systemvärld som filosofin blivit. Men det är icke desto mindre visst,
att han har tillfört den vetenskapliga diskussionen en mångfald inslag
av stor originalitet. Framför allt är det sant, att han på ett sällsynt
väl-signelsebringande sätt verkat till att knyta samman kulturvärldens många
olika utvecklingslinjer inom filosofi, samhällsekonomi, uppfostran till en
åskådning.
”Education for a changing world” är slagordet för relativitetstankens
införande i pedagogiken. Förståelsen för de många möjliga variationerna
av samhällstyper och uppfostringsmål har vidgats genom en rik
utveckling av antropologin, vilken vetenskap för övrigt i Amerika just för att
markera sin art av kulturstudium med människan i mittpunkten även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
