Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
som aldrig skall förringas. Pedagogiskt vaknade dock icke folkskolan
förrän ett gott stycke in på detta århundrade. Vår offentliga diskussion
var behärskad av den tyska bildningskampens frågeställning:
allmänbildning eller specialbildning, humanism eller realism. Våra läroverk var
först med 1904 års läroverksreform mogna att sätta ens realismen
jämsides med humanismen, d. v. s. att ge ett rimligt beaktande åt hur
naturvetenskapen hade gjort om världsbilden.
Ställ mot detta aktiviteten i den amerikanska skoldiskussionen under
samma århundrade. Redan 1859 dog den märklige man, Horace Mann,
som planritat ett ännu avundsvärt modernt skolväsen för staten
Massachusetts och i stor utsträckning även förverkligat det. Hans
programförklaring låter ännu förvånansvärt modern: ”to build up a spirit of
educational enthusiasm among the people and a professional spirit
among the teachers”. Hans skolorganisation avsåg konsekvent
centralisering, eller consolidating of schools som det alltsedan dess hetat i
Amerika, med skolskjutsar etc. Både skolträdgården och skolbiblioteket hörde
med till de pedagogiska hjälpmedlen i hans skolor redan då.
Eller tag en annan jämförelse. Amerika fick sin första av det
allmänna som en naturlig skolangelägenhet understödda kindergarten 1873.
Vi — som dock ligger både Robert Owens och Friedrich Fröbels
hemländer så mycket närmare — har först på 1930-talet som experiment
fått någon enda förskoleklass. Något beslut om rätt till offentligt
understöd för den frivilliga förskolefostran har ännu 1940 icke kommit till
stånd.
Det stora genombrottsdecenniet i amerikansk pedagogik kom redan
med 1890-talet. Då verkade Stanley Hall med sin akademiska
undervisning till stora skaror av pedagoger och psykologer. Då inspirerade han
och andra the Child Study Movement, som blev en folkrörelse för bättre
förståelse och fostran av barn särskilt i hemmen. Det kan nästan påstås,
att Amerika endast känt två linjer för folkbildningsverksamhet, men
dessa två har varit föräldrafostran och amerikaniseringsfostran; alltså
två angelägenheter som i hög grad angår det moderna Sverige:
folkbildning för familj efrågor och medborgarfrågor.
1897 började också John Dewey i Chicago den konsekventa
arbets-skolerörelse, som senare ryckt de pedagogiska reformatorerna i alla
länder med sig. Amerika gick in i det nya seklet med sin skoldiskussion
inriktad på industrialismens nutidsproblem, individens förmåga att bära
demokratiskt ansvar och demokratisk frihet, psykologins resurser att
förebygga feluppfostran och delvis bota felanpassningar — medan vårt
land just beredde sig att göra den första allvarliga attacken mot medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
