Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
115
tidsskolans latinherravälde. Först efter första världskriget fick Sverige
del av den stimulans som då gick över världens alla skolsystem att
allvarligt och från grunden tänka om problemet om skolreformernas
demokratisering och undervisningens modernisering.
Som föregångare i skolrevolutionen har Amerika den nyttiga
lärdomen att ge oss, att det är inte farligt. Nyskoleröreisen har där inte
endast att visa några få experimentskolor, vilkas värde måste bli beroende
på tillfälligheter. Den har verkat på bredden och gjort om skolväsendet
i stort men i lagom revolutionärt nit; den har vuxit samman med det
som är ordinarie och erkänt.
Skolans nyinriktning följer många olika linjer. Bland de viktigaste är
vad vi skulle vilj a kalla den psykologiska, den sociologiska och den
”industriella” eller arbetspedagogiska. Denna schematisering, som är ganska
konstmässig, vill endast hjälpa till att lägga huvudbetoningen på några
nya synpunkter.
Undervisning och fostran måste först psykologiseras. De måste ta
hänsyn till människobarnet som individ; de måste avpassas för vad man
vet om dess olika utvecklingsperioder; de måste ta i anspråk de
kraftresurser barnet har och inte minst de spontana intressena. Som
hjälpmedel att nå detta har den amerikanska skolvärlden en mångfald
resurser, som här endast kan antydas: psykologiska konsulter vid skolorna,
som studerar barnens individuella problem, batterier av tests för att
pröva individens utrustning, karaktärsanalyser o. s. v. Avsikten är endast
en: att med kärleksfull hjälpsamhet lära känna det ömtåliga instrument,
som hela den institutionaliserade uppfostran spelar ut på, nämligen
barnet. Och därvid nöjer man sig inte med den skolföreteelse som barnet
framvisar utan vad man strävar är att nå hela barnet, ”the total child”
som det nya slagordet lyder.
Psykologisering betyder förutsättningslöst tillrättaläggande även av
skolämnena, metodiken, kursplanerna, undervisningsmaterielen,
lärar-urvalet för att passa barnindividerna, utvecklingsåldrarna och det mål
man föresatt sig att nå inom en viss skolform. Allt detta, som för
fackmannen är lika tjusande rikt på både uppslag och rön som det för
lekmannen måste te sig otillgängligt, för att inte säga meningslöst, lämnas
här åsido.
Stort mycket mer än antydningar kan inte heller ges om hur den
amerikanska skolan söker tillgodose sin nyinriktning i social led, d. v. s.
att göra individen lämpad att deltaga i nutidens liv och anpassa sig
i förvärvsarbetets och samhällsarbetets sammanhang. Inte heller det
sista av de medvetna huvudkraven — arbetsskolans — att för individens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
