Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
fostran och utbildning utnyttja inte passivt inmatande av kunskaper
utan aktivt sökande efter dem, verkskapande i stället för lyssnande, kan
komma att rättvist och fullständigt belysas. För den som söker vetskap
om hur arbetet bedrives i amerikanska skolor finns numera utmärkt
levande skildringar i serien Pedagogiska skrifter. Här kan endast några
detaljer av intresse dras fram, varvid främst valts sådana som pekar
på lärorika olikheter i svenskt och amerikanskt skolväsen just på områden
som syns ha snar aktualitet i vårt land. Värdefulla likheter finns också.
Det kan inte heller mer än uttalas att svenska skolor i sin tur skulle
ha mycket att ge en rådsamlande resenär från Amerika.
Den amerikanska skolan försöker leva med i nuets föränderliga värld.
Den strävar att få in i skolämnena hela det praktiskt mänskliga livets
fullhet. Den lägger om även själva undervisningen efter samarbetets
ideal. Den lever inte i historisk distans från nutiden; inte heller i
akademisk avskildhet från förvärvsyrkena och familjelivet. Det låter som
en paradox men är den enkla sanningen, att den amerikanska skolvärlden
ter sig främmande för oss — därför att den är så naturlig.
Den amerikanska skolan har nämligen varit naiv nog att ta på fullt
allvar skolretorikens ”inte för skolan utan för livet”. Tesen har inte
stannat i programmen och inte ens stannat vid arbetsskoleprincipens
seger i undervisningsmetoderna, utan den har gått ända ned i
kursplanerna och läroböckerna. Den — och inte traditionerna — har bestämt
undervisningens dagliga anläggning, fått vara värdemätare vid
lärostoffets urval, förvandlat själva greppet på ämnena. Och detta inte bara
i folkskolan utan högt upp i lärdomsskolan.
Naturligtvis passar denna art av ”skola för livet, ställd mitt i livet”
illa ihop med det formala bildningsideal, som hos oss ger en akademisk
avskuggning ända ned på småskolestadiet. Den betyder att skolans
funktion i det moderna livet icke endast kan vara att träna intellektet
och stuva in i minnet ett visst pensum av boklig lärdom. Den måste
fastmer överta ansvaret för att den unge föres i översiktlig kontakt med
den livets fullhet, som varken hem eller grannskap nu kan ge honom
känning med.
När man ser denna skola i dess dagliga arbete och lever med i den
som föräldrar, är det inte lika lätt som ofta annars sker att avfärda
den med en axelryckning. När ens son kommer hem från skolan och
tar det för en självklar sak att kunna sy på maskin — förfärdiga ett
föremål med arbetsbesparande metoder och inte bara fålla en milslång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
