Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
117
fåll — då reagerar man inte genom att fnysa åt systemet. När barnen
där ute visar familjens köks- och vardagsarbete ett intresse, som
betyder både nyväckt tjänstvillighet och förmåga att diskutera ekonomiska
realiteter, kan man inte låta bli att vara avundsjukt imponerad. När man
slutligen går igenom läroböckernas mångfald, följer
undervisningsministeriets tvåårsrapporter, besöker en del skolor som stickprov i olika stater,
bläddrar i facktidskrifterna, tillbringar dagar på skolutställningarna och
förstummas inför den pedagogiska mödan, vet man också att det varken
är tillfälligheter eller lättja som styr skolans utveckling i denna
riktning. Och man blir glad, att det finns ett land, som inte låter sig tyngas
av sina traditioner utan seglar fram över dem med morgondagen i
klarare sikte än gårdagen.
Skall nuets uppfostran bestämmas av vår föränderliga värld får skolan
inte väja för det faktum, att en stor del av det liv som skolan lär för
levs och skall levas inom familjen. Denna blir i själva verket det bästa
progtamcentrum för den ”skolans praktiska inriktning”, vilken vi i vårt
land så ofta efterlyser och vilken endast i Amerika kan sägas vara
någorlunda förverkligad. Kanske skall det inte alltid bli så. Kanske
skall även hos oss skolan ta till uppgift att ge den allmänna
bildnings-grundvalen för familjeliv och vardagsgärning. Det som svenska
husmödrar, yrkeskvinnor och lärarinnor förklarat sig enigt vilja i fråga
om skolans praktiska inriktning, kan inte alltför länge undgå att bli
skolans lag.
Den frejdiga experimentglädjen har i hela den amerikanska
skolvärlden kanske gjort sin mest betydelsefulla insats just på det område,
som vi ömsom kallar huslig ekonomi och ömsom skolköksundervisning.
Redan en term som den sista skulle i Amerika endast kunna uppfattas
som en förolämpning mot den undervisningsgren, som sedan ett halvt
sekel arbetat på att flytta huvudintresset från köket och matlagningen
och i stället vidgat sina begrepp till att omfatta familjens hela liv och
till att sätta dess personliga, fostrande och sociala värden i förgrunden.
Redan 1927 kunde man rapportera: ”Vad vi framför allt uträttat i
den husliga undervisningen på senare år är ... uppställandet av ett
program för familj ef örberedande och barnpsykologiska studier i både
folkskolor, läroverk och högre undervisning, vidare erkännandet av
skollunchen som ett centralt medel i både undervisningens och
uppfostrans tjänst, infogandet av familjeekonomi i kurserna och utformandet
av den del av ämnet, som behandlar familjens inre förhållanden, samt
slutligen anordnandet av kurser i huslig ekonomi för pojkar.”
Huslig ekonomi breddas sålunda. Familjebudgeten är den
verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
