Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
hetens torftiga utgångspunkt, från vilken kunskap skall sökas om allt
det som kan göra hemmet till en mer gyllene plats för en familj.
Det skolämne, som koncentriskt växer från hembygdskunskap till
samhällslära sammanför vanligen i fjärde klassen geografin, historien
och naturkunnigheten till en serie om Människornas bostäder och föda.
I detta ämne, som är ett slags barnomskrivning av socialkunskap —
närmast kulturhistoria i våra vanliga termer — får läran om födoämnena ett
intressesammanhang med annat i livet, särskilt de materiella försörj
-ningsresurserna. På liknande sätt föres matproblemet genom den s. k.
projektmetoden och koncentrationsläsningen även senare in samtidigt i
geografin, biologin och hälsoläran.
I praktiska övningar ges även mer än hos oss, varvid eleverna främst
övas i matval. ”A balanced diet” bör varje amerikan förstå att skaffa
sig även när han besöker en restaurang. Skollunchen, som ger vissa
dylika valmöjligheter — och där man får välja men också tvingas att
motivera sitt val — blir minst lika viktig för kunskapsinhämtningen
som den egna skolköksmatlagningen. Den blir i själva verket
centralpunkt för en mängd av dessa parallellt praktiskt-teoretiska uppgifter.
Man kan få visioner av vad som skulle kunna göras av det svenska
skollunchförslaget, om någon lade upp ett genialt arbetsskoleprogram
kring det.
Även sömnadsundervisningen har följt med i samma förnyelse. Den
avser i Amerika åtskilligt mer än välsyning: klädval, materialkännedom,
klädbudget, klädvård, ändring av färdigköpta mönster, uppläggning och
plan för förnyelse av hemmets linneförråd. Handarbete blir ett arbete
inte endast för händerna utan också för hjärnan. Läxor ges i jämförande
hållbarhets- och kostnadsberäkningar. Som alla andra ämnen har även
detta sin läro- och läxbok; den vi har närmast till hands är en volym
på 400 sidor, avsedd för läroverksflickor. Som många andra amerikanska
skolböcker är även denna så komponerad, att den skall kunna följa
eleven som en handbok för livet.
Hus och mat och kläder är emellertid inte det viktigaste i ett hem.
Den livstrogna skolan kan inte sätta något annat än barnen i centrum
för hemkunskapen. Barnavården anses därför åtminstone lika naturligt
som handarbetet höra till skolämnena. Och det visar sig gå utmärkt
att ge inslag av livsnyttig kunskap i olika form och med olika tyngd
för många olika åldersnivåer. Man tar i anspråk halvstora barns
naturliga kärlek till barn och deras beskäftiga intresse att göra något
”riktigt”. På läroverksstadiet kan man få hjälpa skolsköterskan att mäta
och väga kindergartenbarnen. För spädbarnsvården — där man inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
