Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
119
experimenterar med levande undervisningsmaterial — kanske klassen
studerar en portfölj med ”fall” från barnavårdscentralen. Och ingen
har ännu kunnat avgöra, om den pedagogiska docka, som man får
lära rationell spädbarnsvård på, varit mest älskad av två- eller tio- eller
tjuguåringarna.
Psykologiska synpunkter får inom detta barnavårdsstudium allt större
utrymme. Meningen kan naturligtvis bara vara att lätt förbereda för
kommande föräldrauppgifter. Om detta studium på high school eller
collegestadiet något fördjupas kallas det preparental education. Av denna
undervisning i familjekunskap väntar amerikanerna sig mycket. Men det
är inte endast sina blivande barn man skall bringas att förstå inifrån
utan också sig själv och människorna omkring en. Den människokunskap
alla behöver, objektiviseras och förs ned ifrån moralpredikningarnas
till psykologins mark just genom att knytas an till småbarnens
utveckling.
Så här kan då barnavårdskursen te sig för en sjunde klass i
folkskolan: barnens hälsovård från spädbarns- till skolåldern, diskussion av
vanor och karaktärsdaning, lek och sysselsättningar för barn,
barnkläder samt till slut en översikt av familjens, kommunens och statens
samlade resurser för att befordra barnens väl.
Skrankorna mellan skola och liv rivs ner. Det sker inte bara genom
att de praktiska ämnena läggs om och hemmens intressen utnyttjas i
undervisningen. Det samhälle skolan skall tjäna är inte ett lufttomt
abstractum utan är ett visst tids- och lokalbetonat samhälle. Skolan
skall därför tjäna ”vår ort”. Den familj, den främst inriktar sig på,
är barnens egen. Ofta ges därför arbetsuppgifterna i anslutning till det
egna hemmets förhållanden: ”vår frukost i dag” analyseras som
inkörsport till näringsläran. Den som skall vakta småsyskon hemma kan
få i uppgift att samtidigt ”studera” dem och meddela sina observationer
i klassen som en slags läxa. Rekvisitionerna från skolans materialaffär
används som räkne- och bokföringsövning.
Detta kan någon mena vara en särdeles kraftig dosis av hemkunskap
för flickorna. I själva verket är det inte någon specialträning för att göra
alla flickor till husmödrar utan är tvärtom en allmänbildning för att
göra alla människor till bättre föräldrar, klokare makar och mer
ekonomiska och hygieniska individer. Att pojkarna inte skall glömmas följer
av själva programmet. För att återigen citera skolministern:
”Genomsnittsmannens inställning till äktenskap och hem måste förändras, om
vi skall kunna tänka oss att bevara vårt hemliv, till vilket han numera
inte är bunden av ekonomiska fördelar.” Även manliga gymnasister kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
