Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
man se föra daganteckningar över småbarn. Detalj undervisningen följer
emellertid inte precis samma mallar för de bägge könen. Den praktiska
träningen består för pojkar mest i födoämnesval, campingmatlagning,
klädvård och klädval, olika budgetplaneringar, näringslära och
”house-hold mechanics”. Ibland heter det: ”Vi har en utbyteskurs, så att när
skolkökslärarinnan ger en snabbkurs till pojkarna, ger slöjdläraren
flickorna en snabbkurs i en del tekniska vardagsfärdigheter.”
Där skymtar alltså återigen en nyhet, varigenom skolan anpassar sig
till det föränderliga livet. Maskinernas tidsålder tvingar flickorna att
skaffa sig vissa tekniska kunskaper till husbehov, om de inte skall stå
alldeles handfallna t. o. m. inför köksattiraljen. De brukar därför få
lära sig litet snickeri, lära sig förstå olika eldstäder, avläsa mätare,
reparera en kran, handskas med elektriska apparater. Detta är nu inte
heller någon liten modernitetsnyck. I stället för att lita till
historise-rande romantik om vad som rätteligen hör kvinnan till, har man tittat
på arbetsfördelningen sådan den verkligen är. En intensivstudie över
vilka olika småsysslor, som utgjorde mans- eller kvinnogöra, visade t. ex.
att många fler kvinnor än män skötte hemmets målningsarbeten. Och
eftersom amerikanernas konstruktiva fantasi aldrig kan stå stilla inför
ett nytt faktum, har husbehovsmålning flyttat in på flickornas schema.
Skolans medlevande i det verkliga livet röjer sig också i
undervisningens olika anordnande från år till år. En dramatisk krängning gjorde
det amerikanska samhället under den stora ekonomiska depressionen.
Denna djupgripande upplevelse kunde inte lämna barnen orörda. Att
då lämna kursplanerna orörda, skulle vara otänkbart för ett dynamiskt
skolsystem. Depressionen gjordes följaktligen till intressecentrum i mer
än ett ämne. Ända ned i sjätte klass kunde man sysselsätta barnen med
att planera och tillaga mat på depressionsbudgeter. Landets bästa
experter hade anlitats för att pressa matdollarn till att ge största möjliga
näringsvärde. Det blev i stor utsträckning via barnen som denna
upplysning bars till hemmet och föräldrarna.
Och ännu säkrare kommer dessa barn som nästa generations
hem-bildare att veta, vad hälsa och lycka och en förståndig
inkomstanvändning har med varandra att göra. I avlägsna landsdistrikt och bland
eftersatta folkgrupper har skolan en ännu vidsträcktare roll i dylikt
”neighborhood leadership”, det må gälla jordbruksmetoder eller
ohyres-krig. Barnen förmedlar framstegsarbetet. Ty barnen lever på den
fram-tidsfront där samhället förändras.
Denna rörlighet i kursplanerna betingas av själva sättet för deras
tillkomst. Allmängiltiga och stadfästa kursplaner saknas. Däremot hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
