Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
121
det till varje skolas eller skoldistrikts ära och även till deras
arbetsbörda att i samråd mellan lärarna och med överinseende av skolstyrelse
eller inspektör linjera upp sitt eget arbetsprogram. För att sätta lärarna
och skolornas högre funktionärer i stånd att fylla denna uppgift är ett
av de viktigaste ämnena i all pedagogisk utbildning ”undervisningens
planläggning”, curriculum development, särskilt på det kursernas
högstadium som är avsett för blivande överlärare och inspektörer.
Själva beslutandet om skolprogrammet blir en av de viktigaste och
mest intresseväckande av skolfolkets uppgifter. Detta betyder också —
trots all naturlig traditionsbundenhet och all kontroll från de
överordnades sida — att lärarkollegiet ständigt känner sig leva med i den
pedagogiska reformverksamheten. Man behöver sällan riskera att ”hela
systemet” skall göras om plötsligt som hos oss och efter ett beslut utifrån.
Det bör kanske tilläggas, att undervisningsplanerna ständigt samlas in
centralt, kontrolleras och värdesätts, varför de goda planerna sprids vida
utöver sin ursprungsort och de mindre goda ständigt konkurreras ut.
Som vanligt får man vid en jämförelse med Sverige till slutresultat,
att Amerika representerar rörligheten och variationsrikedomen, men vi
det som visserligen är mer statiskt och likriktat men samtidigt mer
rättvist utjämnat.
Det har redan framskymtat, att de amerikanska läroböckerna är
åtskilligt olika våra, om man naturligtvis undantar dem som även här
är skrivna efter arbetsskoleprinciper och vilka särskilt vår folkskola
på det senaste decenniet fått gott av. Skolböckerna i Amerika är
överhuvudtaget en den mest stimulerande litteratur. För den som av olika
skäl måste se även moderna varianter av sin egen skoltids svenska
läroböcker är det hart när obegripligt hur åren kunnat gå dem så
spårlöst förbi. Lika obegripligt är det, att läroböcker måste vara så olika
i olika länder, d. v. s. att man hellre skriver efter sina medkonkurrenters
typ än hämtar inspiration längre bort ifrån.
I Amerika läggs ett enormt forskningsarbete ned på att finna ut
vad rätta inlärningsåldern för olika färdigheter är, hur intressekurvan
för olika ämnen går under barnens olika utvecklingsperioder o. s. v.
Resultaten, som radikalt utrensar en hel del traditionella
felföreställningar om ämnenas inbördes ordning m. m., kan givetvis i viss
utsträckning utnyttjas även här. För Sveriges vidkommande bör vi dock
minnas, att reformkrav närmast har att rikta sig till de offentligt
bestämda kursplanerna och metodiska anvisningarna, i andra hand till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
