Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
125
land, Rumänien, Palestina och ”Sweden, The Rich Middle Country”
m. fl. För varje nytt land har vad man gett varit den urtråkiga kunskapen
i geografi, historia, ekonomi sammanpressad i ett meningsfyllt,
intresse-stimulerande helt.
Någon översiktsartikel finns också alltid, t. ex. Gummit firar sin
100-årsdag, Slumproblemen, Nya underverk bland
kommunikationsmedlen etc. — Så en artikel presenterande någon personlighet:
utrikesministern Cordell Hull, polarfararen Byrd, fotbollskaptenen Lou Gehrig,
som blev övervakare för villkorligt frigivna när han lämnade idrotten.
Och mängder av ortens och landets nyheter, tekniska inte minst. Så
några provfrågor för att läsaren skall kunna kontrollera vad han lärt,
politiska skämtteckningar — givetvis utan partiinriktning eller med
båda sidorna representerade — spalter med stoff för
intelligenslekar, bok- och filmrecensioner, skolhumor, nyheter och uppslag från
olika skolors inre liv. I sin helhet är denna nyhets- och
översiktstid-ning utmärkt tillförlitlig, mångsidig och stimulerande. Ingen tidning
ens i de vuxnas värld har synts oss så relativt fullkomligt göra
konststycket att skänka ut allt brännbart utan ensidighet eller att ge allmänna
översikter utan ledsamt skolmästeri.
Själva skolarbetets anordning i Amerika kännetecknas av frihet. Det
behöver väl inte sägas, att en amerikansk skolklass inte sitter stilla i
45 minuter, med blicken riktad stelt framåt på läraren eller nedåt på
skolbänkens arbetsuppgift, med förbud att tala med kamrater och
förbud att tala även med läraren annat än på uppmaning eller efter
anmälan. En sådan anordning är nämligen sällsynt som
arbetsförutsättning i de vuxnas liv — utom i det militära — och då finns det ju ingen
anledning att föra in den i skolarbetet. Skoldagens arbete är i stället
så ordnat att den sociala miljön får skänka det mest möjliga av vad
social samvaro bör ge, nämligen medmänniskotrivsel, och att
arbets-arrangemangen får vara möjligast effektiva för ett aktivt
kunskapssökande. Det är här inte möjligt att inrymma konkreta skildringar;
den av Elsa Hermansson just i dagarna utgivna ”1 amerikanska skolor”
ger utmärkta inblickar i hur det amerikanska skollivet praktiskt anordnas.
Amerikanska skolbarn har sällan hemläxor. Man anser en skola
misslyckad, om den inte kan ge sin undervisning själv utan måste ta till
arbete även på annan lokal. Man har förklarat sig frukta, att barnen
skall få dåliga arbetsvanor genom att behöva utföra arbetet utan
sakkunnig tillsyn. Man har kommit att inse, att skillnaden mellan
privilegierade och underprivilegierade familjers barn skulle verka även på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
