Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
deras ställning i skolan, om en stor del av skolresultatet skall vara
beroende pä arbetsresurserna i hemmet. Man har fruktat för hemarbetets
inverkan på barnens hälsa.
Allt detta är allvarliga tankeställare för andra länder. Man måste
nämligen fråga sig: borde inte det som barn skulle kunna lära sig i
skolan, om de arbetade där fem, sex eller sju timmar, anses
tillräckligt? Det försåtliga i frågan ligger emellertid i ordet ”arbete”. Kan
man kalla det arbete att passivt lyssna till en lärares eller kamraters
strilande ordström och så väckas upp för att svara på var trettiofemte
fråga? Är detta bästa tänkbara sätt att utnyttja de timmar vi håller
barnen innestängda och sittande? Är det nödvändigt att klasstiden
skall vara så svagt utnyttjad, att det hårdaste arbetet måste krävas av
barnen efter skoltid? Skulle de inte behöva ihågkommas i de moderna
strävandena för bestämd arbetsdag? I dessa aktuella spörsmål skulle
vi behöva en förutsättningslös diskussion ända ifrån grunden.
Erfarenheter i andra länder ställer åtminstone stora frågetecken för vårt
inhemska utredningstänkande.
Kan då den amerikanska ungdomen någonting? Det blir den ofta
skadeglada motfrågan, då ingen som besökt Amerikas skolvärld kan
undgå att lägga i dagen en viss entusiasm. Vi svarar utan ringaste
tvekan ja. Men för att göra detta svar mer sanningsenligt exakt bör
det lyda: en europeisk skolelev kan utan tvivel oändligt mycket mer
på examensdagen. Men några år senare skall den amerikanske
studenten visa sig ha mycket mer kvar. Det han kan är mindre i omfattning
men säkrare i sin infattning. Han kan framför allt använda sin
kunskap. Han har den aktuell i precis de sammanhang, vari kunskapen
påkallas. För att ta ett exempel: en svensk student vet mer om den
historiska ordningsföljden inom ett särskilt land men vet betydligt
mindre om samtidigheten med händelser i andra länder. En svensk
skolelev kan också mycket mer om en växts släktingar inom den enkla
botaniska systematiken; en amerikansk breddar hellre sina associationer
till att omfatta först växtplatsens biologiska samhälle, så växtens
användbarhet och — för de mer teoretiskt lagda — kanske evolutionsordningen.
En amerikansk yrkesman eller yrkeskvinna har bland sina
skolkunskaper fler anknytningspunkter för det egna yrkets problem och för
den medborgerliga diskussionens, ja även för den vanliga
konversationens intressen. I denna fördjupning har de en bildning, som väl tål
att jämföras med våra udda rester från vissa akademiska sammanhang.
En annan jämförelse tyder på förekomsten av liknande bildningsvärden
som ligger utanför våra: en amerikansk student utsläppt från high
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
