Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
127
school eller college har inte på långt när så svårt som den svenske
studenten nyss utsläppt från gymnasiet att finna sig till rätta i världen
utanför skolan. Den svenska ungdomen får genomgå en personlig
anpassningsprocess, som ofta kostar kamp; den amerikanske har hjälpts
till anpassning redan genom skolan.
Den kunskap den amerikanska skolan ger är av mer användbart slag;
det ligger i skolans försök att vara livstrogen. Men undervisningens
anknytning till det praktiska livet är dessutom betingad av en viss
uppfattning om pedagogisk metodik. Ju mer av lusterfarenheter som
förknippas med inlärningen, desto effektivare blir den, säger
pedagogikens grundlag om effekten. Denna motiverar alltså intressets utnyttjande
för kunskapsinhämtningen. Ingen pedagog i Sverige betvivlar heller
denna lags giltighet. Den praktiska slutsatsen har inte lika allmänt
dragits.
Den fortsatta pedagogiska forskningen har givit ännu bestämdare
hållpunkter, i det den konstaterat att kunskaper och färdigheter fastare
inläres om de från början anknyts till de sammanhang vari de skall
användas. Denna pedagogiska ”funktionalism” — vars slagord är
”learning by doing” — bestämmer hela den moderna arbetsskolans
program. Barnen får inhämta kunskap på det sätt och i sammanhang så
lika som möjligt dem i vilka de skall använda kunskaperna i livet.
Detta är också förklaringen till att de verkligen har kunskaper:
funktionella minnessammanhang är starkare än schematiska.
Skapandet av meningsfyllda sammanhang sker dels genom att så
mycken kunskap som möjligt inhämtas genom eget aktivt
problemlösande (arbetsskola) och dels genom att de olika skolämnena nära
integreras med varandra (koncentrationsläsning, om fler skolämnen
samtidigt samlas kring ett gemensamt avsnitt, t. ex. Palestinas geologi,
botanik, geografi och historia, eller project study, om ett personligt valt
intresseområde, t. ex. kommunikationerna, utnyttjas för en stor
mångfald ämnen).
Tomhålen mellan skolämnena fylls. Vår från skolan ärvda tafatthet
att flytta oss mellan ämnena gör sig ju ständigt påmind. Biologi och
geografi möter inte i världen människorna utefter två skilda
dispositions-linjer. Systematiken inom ämnena borde komma sist och inte först, vara
repetitionslinjen, men inte inlärningslinjen. Utfinnandet av naturliga
avsnitt, där många ”ämnen” kan projiceras, blir nu särskilt lätt i den
amerikanska skolan, därför att man så ofta låter allt centrera kring
människan och de av henne skapade samlevnadsformerna. Praktisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
