Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
kunskap och social kunskap blir därför det väsentliga. ”Social science”
kan redan kindergartenbarnen ha till ämne när de ”studerar” alla
kommunikationer, som strålar ut från den egna familjen. Det läser också
de yngre folkskolebarnen, när de följer människans boningar genom
tiderna. Sammankopplingen mellan ämnena blir särskilt lätt att
genomföra, när så ofta familjeproblemen sätts i förgrunden. Studiet av
bostads-vård i hälsoläran blir sålunda förknippat med studiet av familjens
inbördes relationer i psykologin. Det får vidare en realistisk fördjupning när
det förenas med sociala bostadsstudier i samhällsläran, när matematikens
exempel samtidigt tas från beräkningar av byggnadskostnader, när
konstruktionsmetoder och möbelslöjd studeras inom ”industrial arts”
och mönster, färger och textil inom ”fine arts”. Ingen skall heller
kunna säga, att man inom vart och ett av dessa specialämnen lär sig
mindre. En kunskap som får mening, ”kan” man naturligtvis inte sämre
utan bättre.
Förändringar lika radikala som de amerikanska behövs troligen även
i vår skola, om vi skall kunna anpassa skolan till det svåra moderna
livet. Så svindlande fort som bildningsstoffet växer, är det orimligt att
tänka att skolan skall kunna fortsätta länge till med att bara öka ut
kurserna. Men det i vår diskussion aktualiserade problemet att skära ned
kurserna kan intelligentast lösas, inte genom att stoffet inskränkes här
och där utan genom att dispositionslinjerna för ämnena läggs om. Den
systematiska ordningskärleken får då kanske vika. Meningssammanhang
och intressesammanhang är nämligen mer effektiva än systematiska
sammanhang.
Ännu tryggare kan man begränsa stoffet, om man samtidigt lägger
över själva inlärningsmetoden från innötning till inarbetande, från
lärar-och läxbitsskola till arbetsskola, från passivitet till aktivitet. Inga barn
kan lära sig de ”meningsfyllda sammanhang” varom ovan talats genom
att endast lyssna till dem. De måste arbeta fram dem.
Den gängse kritiken mot arbetsskolan är på ett betydelsefullt sätt
missriktad. Det finns nämligen ingen annan skolmetod som är riktigare.
Den som inte tycker att tillämpningen är tillfredsställande måste skapa
något bättre.
Samarbetstanken har också i den amerikanska skolan fått några goda
exempel på förverkligande.
Den värdefullaste förövningen för att leva i ett samarbetssamhälle
kan inte i längden få saknas i skolan. Det får inte vara så att samarbete
i skolan kallas fusk. Sedan växelundervisningen och monitorerna
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
