Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
skolan och några privatskolor — är det personligen genialt. Men man
kan inte begära underverk till vardags.
De moderna skolmetoderna har i Amerika blivit långt mer normala
än hos oss. Föräldrar möter dem inte heller med misstänksamhet utan
med tacksamhet. För den stora allmänhet, som aldrig bryr sig om att
gå längre in i de pedagogiska detaljerna, betyder det mest att de i
”den nya skolan” funnit den skola där föräldrar, barn och även lärare
trivs bäst. Den synpunkten är kanske inte heller så oviktig. Skolan är
ju inte bara en institution för kunskapsmeddelande utan även en ram
varinom en stor del av barndomstiden tillbringas. Dess lyckobehov är
inte en oväsentlighet i sammanhanget. Själva trivseln bidrar nog även
att förklara, hur ett så intensivt och gott samarbete mellan hem och
skola kunnat utbildas i Amerika. Möjligheterna till föräldrasamarbete
är nämligen mycket nära knutna till skolans typ. För att förstå detta
behöver tanken endast tänkas ut in absurdum: något verkligt
”samarbete” mellan skola och hem skulle ju knappast kunnat existera med
den gamla latinskolan.
Föräldrasamarbete är ingen skoltalsfras i Amerika. En
millionsammanslutning mellan föräldrar och lärare (Parent-Teacher Association,
1J/2 million medlemmar 1930) borgar för en viss verklighet. Och
vad ortens P. T. A. anser, betyder något även i kommunalpolitiken.
Även andra föräldraföreningar finns, liksom andra former för
föräldrasamarbete. Skolans dörr står alltid öppen. Man behöver inte ens gå i
sina egna barns klass för att höra på. Varje antydan om att
föräldra-besöken betyder kontroll saknas, och då dör ängslan hos både lärarna,
föräldrarna och inte minst hos barnen.
Lärarna i Amerika fungerar betydligt mycket mindre som tjänstemän
med ett tvång till byråkratisk noggrannhet för kontrollens skull. De
betraktas mer som ett slags förtroendeförvaltare för det dyrbara
barnkapitalet. Något mer kommer väl de amerikanska lärarna under
föräldrarnas makt än de svenska, men också mångfalt mer i föräldrarnas
gunst. Och just därför att föräldrarna i gemen är så mycket bättre
bildnings- och kunskapsrustade för sitt uppfostringsvärv — genom den
fyra decennier gamla, intensiva föräldrafostran — kommer man mer
att stå som två experter, låt vara med något olika specialisering, som
sakligt kan samråda om den gemensamma fostringsuppgiften.
Detta föräldrasamarbete behöver knappast skildras i detalj. Endast
i ett stycke kan det behöva exemplifieras. Det gäller utnyttjandet av
föräldrarnas rena specialkunskaper för att komplettera lärarnas. En
festlig form för sådant samarbete kan redan de tidigare skolåren ha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
