Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
131
då t. ex. pappa spårvägsmannen av läraren inbjuds att förklara
hemstadens kommunikationer för klassen eller pappa byggmästaren hjälper
den med dess förnumstiga byggnadsplaner för årets gemensamma
projekt eller mamma socialarbetaren ger dem en första glimt av den egna
lilla stadens slumproblem. Sådant gör undervisningen levande nära det
riktiga livet. Samarbetet mellan skola och hem blir lustbetonat i stället
för skräckbetonat för ungarna. De två världar som de lever i anstränger
sig att möta varandra.
Mera definitivt kunskapsvärde har ett dylikt utnyttjande av föräldrarna
i samband med den i Amerika omhuldade yrkesorienteringen.
Arbetslivet studeras som förberedelse för ett kommande yrkesval, och här
kan en skolas föräldrar, om de mobiliseras, verkligen ge lärarna ett
nödvändigt komplement av riktig kunskap. De kan organisera besök på
arbetsplatser, skaffa litteratur om sitt yrke, ge föredrag med levande
inblickar i vad yrket kräver. Eftersom människor inte är enbart
föräldrar utan också arbetsgivare åt några eller arbetskamrater med några,
har man rentav för det kommande samarbetet mellan arbetsförmedling,
skola och arbetsgivare vunnit en direkt kontakt, som gör inte bara
yrkesval, utan även arbetsplacering till en mycket lättare sak.
Det är visserligen inte vanligt, att de amerikanska skolorna sett denna
sin chans till anknytning med det riktiga livet. Men bara ansatserna
här och där, som visar hän på möjligheterna, är värda att
uppmärksammas av oss som just söker en lösning på yrkesorienteringens
problem. Det är annars fara värt, att vi skall finna en byråkratisk lösning
i stället för en mänskligt-naturlig.
Ett nödvändigt samarbete mellan hem och skola krävs alltid för vissa
ekonomiska småting, vilka emellertid kan mer eller mindre väl
utnyttjas i pedagogiskt syfte. Affärer hör också till det riktiga livet, för
vilket skolan behöver träna. Inköpen av skolmateriel undgår i Amerika
inte den pedagogiska ivern; de används tvärtom för att ge ungdomen
ekonomisk skolning. Barnen får lära sin första bokföring på det. De
får ofta lära sin första planekonomi också, då sådan överenskommelse
träffas med föräldrarna att barnens fickpengar skall bekosta
skol-materielen. De får däremot inte lära sig att komma hem med krav från
skolan på ojämna och oredovisade belopp av hemmet. Vad de tar ut
samlas på månadsräkning. Förandet av dessa konton liksom hållandet
av skolornas materielaffär är ofta några äldre elevers kooperativa
ansvar, givetvis under skolans kontroll. Det blir mening både i sparandet,
penninghushållandet, bokförandet, kreditgivningen, affärsförbindelserna
på det sättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
