Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
Även i de många fall då kommunen bekostar skolmaterielen kan
eleverna själva kopplas på för att hålla reda i distributionen, ansvara
för redovisningen och sålunda få en arbetsskoleundervisning även på
det viktiga område, där fostran till ekonomiskt ansvar skall ske. När
skollunchen ingår i denna skolornas affärsverksamhet kan elevernas
kooperativa deltagande givetvis mångfaldigas. Där finns en
åskådningsundervisning även med matval, inköpsprinciper, varukännedom,
kostnadskalkyler, rationalisering i fråga om servering, bordsestetik o. s. v.
På det som skolan gör får aldrig läggas enbart byråkratiska
synpunkter; de pedagogiska måste alltid stå i förgrunden, även när det gäller
skolmateriel och skolmåltider.
Den svenska skolan har en av de fastaste grundvalar i världen. Dess
folkskola är säkert utan motstycke i det avseendet, att den ger de mest
likvärdiga chanserna åt alla delar av landet. Vi är säkert — det bevisar
statistiken över antalet illitterata — effektivare än några andra, när det
gäller att hålla uppe ett visst absolut minimum. Vår lärarkår har lika
säkert en den grundligaste utbildning, de jämnaste kompetenskrav, den
mest oberoende ställning och det högsta sociala anseende i kommunerna.
Vi har med andra ord en den säkraste grundval.
Nu kommer turen till fulländningsarbetet. När här dragits fram en
rad avseenden, där den amerikanska skolan — ej alltid i totalitet men
i betydande pionjärskapelser — visat sin överlägsenhet, har det skett i
avsikt att sporra vår egen nationella ambition till att verkligen utnyttja
den goda grund vi har till att gestalta en ännu bättre framtidsskola.
Amerika har missförhållanden att dras med, vartill vi icke har någon
like, t. ex. förekomsten här och var i Sydstaterna av one-room-schools
med en knappt folkskolebildad lärare. Men de har också i stort sett fått
en skola som är livsriktigare än vår, som når längre i att fullkomna
människomaterialet och att under denna process göra barndomen till en
lyckoupplevelse. Skulle vi sätta målet lika högt som de gör, är det intet
tvivel om att vi svenskar har vissa förutsättningar att rentav förr än
amerikanerna nå det målet — för hela folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
