Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V
Individualismen blir social
Amerika har naturligtvis förverkligat det som kommer närmast den
rent liberala staten — med ett minimum av statsingripande och
överhuvudtaget politiskt styrd organisation och ett maximum av å ena sidan
frihet för den enskilde individen att göra vad honom lyster, å andra
sidan ansvar att ta vård om sig själv. Så blev det mycket länge.
Detta grunddrag i den Nya Världens samhälle har sin sanktion i den
politiska statsreligionen. De amerikanska idealen är, som närmare
utvecklats i andra kapitlet, alla centrerade på individen, hans värde, hans
frihet och hans rätt. Samhällsprinciperna är formulerade såsom
medborgarens rättigheter gentemot staten och inte tvärtom. Medborgarens
ansvar är i första hand ett ansvar för sig själv och mot sig själv.
Dessa individualistiska ideal inskrevs utförligt och uttryckligt i
grundlagarna. Den offentliga makten kom därvid att snävt begränsas även
på grund av förbundsstatsformen och maktkonkurrensen mellan
unions-myndigheterna och de särskilda staterna. Det problemet var
brännande redan när nationen föddes och frigjorde sig, och det har
behållit sin laddade aktualitet till den dag som är. Mycket vore på den
punkten att säga; här nöjer vi oss att påpeka att förhållandet stärkt
den individualistiska tendensen att begränsa den offentliga makten.
Den utrikespolitiska faktorn får heller inte glömmas. Sedan sin
tillkomst som självständig nation har Amerika aldrig känt ett yttre —
militärt, politiskt eller kulturellt — tryck över sig. Den offentliga makten
var i stort sett aldrig behövlig för andra ändamål än för att reglera
de inbördes förhållandena inom nationen.
Ännu viktigare var emellertid de ständigt vidöppna ekonomiska
möjligheterna. Knapphetslagen var genombruten i fråga om naturfaktorn.
Ända tills för ett par årtionden sedan fanns det jungfrulig jord att lägga
under plogen. Den som hade ett par friska armar, mod och
företagsamhet kunde aldrig känna sig riktigt hjälplös. Och det kunde heller
inte vara riktigt synd om honom. Hårt slit, stora personliga risker och
brinnande ihärdighet kostade det att på den vägen bli sin egen. Men
just det skulle människor vara beredda att sätta in om de sökte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
