Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
Det ligger något direkt och formlöst över de flesta mänskliga kontakter.
Är de vad sociologen kallar primära, d. v. s. av personlig art, betyder
frigjordheten från yttre hövlighetsformer att hjärtligheten och
vänligheten får desto mera ohindrat komma till uttryck. Är kontakterna
sekundära eller anonyma som i affärer, på gatan eller spårvagnen, kan
de onekligen bli hårdare och kantigare än hos oss men minsta
anledning utlöser mer humor och även mer hjärtlighet.
Det kan vara lustigt att här i förbigående påpeka, att den vanliga
europeiska missuppfattningen att amerikanerna är särskilt materialistiska
har en av sina litteraturhistoriska rötter i en del reseskildringar skrivna
av högättade européer och särskilt engelsmän alldeles i början av
adertonhundratalet. De var hemifrån vana att bemötas med undergivna
artighetsbetygelser vart de gick, betjänas först i affärer och restauranger
o. s. v. I Amerika behandlades de som vanliga människor vilket där
var sed redan då. För var och en som blivit van vid yttre
företrädesrättigheter måste Amerika vara en hård prövning även nu. Resenärernas
förolämpade slutsats var naturligtvis, att amerikanerna inte hade sinne
för högre värden än de materiella, att de inte kunde urskilja och visste
hur man skulle bete sig vid möte med personer av stånd och ställning
och antagligen inte hade något sinne för den kultur de representerade.
Tesen om amerikanernas materialistiska inställning — som i det allra
väsentligaste hänseendet är rakt emot verkligheten, för amerikanerna
är tvärtom genomsnittligt sett världens praktiska idealister framom andra
— har sedan tuggats om i det oändliga. Den har andra litterära
härledningar också men den här påpekade är icke oviktig.
Umgängesformernas demokratisering gör allmänt livet mycket enklare
och konfliktfriare. Det innebär emellertid inte alltid formell förenkling.
När industriledaren för en besökare kring i fabriken underlåter han i
Amerika inte att presentera honom för den arbetare han talar vid. Och
det ligger ingenting nedlåtande i gesten utan närmast bara besvarandet
av en naturlig nyfikenhet från bådas sida och ett understrykande av
den mänskliga jämlikheten. I de yttre kontakterna utrotas följdriktigt
alla påminnelser om den sociala hierarkin. Vi behöver inte påpeka att
Sverige, som det tycks till allas vår belåtenhet, under den sista
generationen hastigt amerikaniserats i samma hänseende. Fortfarande ligger
vi emellertid långt efter, särskilt vad gäller de yttre formerna vid
kontakter mellan personer inom olika generationer. När vi kan få barn
att vara tillsammans med sina lärare, studenter med sina professorer
på samma tvångsfria sätt som i Amerika, då har vi förlöst pedagogiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
