Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
137
krafter mer än genom några nu troliga undervisningsorganisatoriska
reformer.
Allt detta kan sägas vara något bara på ytan — både i Sverige och
än mer i Amerika är ju de ekonomiska skillnaderna ofantliga — men
det går i själva verket djupare. Samlevnadsformerna är något mycket
viktigt både aktuellt, eftersom de spelar roll för den mänskliga trivseln
i livet och för vår effektivitet i politik och arbete, och än mer potentiellt,
eftersom de uttrycker och förstärker en samhälls- och
människoinställ-ning, som i sin mån bestämmer hela den sociala dynamiken. Det finns
inga alldeles tomma former i samhället. De är en del av vår miljö. De
betyder något för vårt sätt att se på oss och andra. De symboliserar
något som vi menar och kommer att i ökad grad mena genom
symbolens upprepning.
I Amerika ingår det utan tvivel alltjämt mer av en verklig
jämlik-hetsinställning i både rikt och fattigt folks sätt att se på samhället än
i Sverige. Tidigare var skillnaden mer framträdande, innan Sverige
demokratiserats och amerikaniserats i det hänseendet. En del av
emigrationens motivering låg sannolikt på det planet, som många visor och
brev vittnar om och många samtal med gamla emigranter bestyrker.
Det betyder att vi miste en del av vårt bästa blod och våra sturskaste
sinnen, bl. a. för att vi inte kunde avveckla ståndssamhällets yttre
agremanger hastigt nog. Det betyder även, att — vid sidan av
industrialiseringen som gav arbetstillfällen i Sverige vilket givetvis var det
viktigaste — även arbetarrörelsen som gav ”människovärdet tillbaka”
hade sin andel i emigrationens stoppande.
Den starkare demokratismen i Amerika är inte svårförklarlig.
Nationen började utan dynasti, adel och hierarki. Unionens och staternas
byråkrati har bara långsamt getts ens en rimlig grad av social prestige.
Det är i Amerika alltjämt ingen överdriven rekommendation att vara
tjänsteman. Den viktiga personen i Amerika är medborgaren, the
com-mon man, och de viktiga yrkena är de privata. En ämbetsman är snarast
misstänkt för att vara en person, som inte haft kraft och duglighet
nog att slå sig fram på ett normalt sätt. Nationens framsteg har
tillskrivits business, d. v. s. industri och handel. Dit dras begåvningarna
och karaktärerna. En långsam förändring av relativ prestige pågår sedan
en generation. Vi går samtidigt den motsatta vägen och närmar oss
Amerika genom att även hos oss affärslivet får mer prestige än i den
gamla stånds- och ämbetsmannastaten. Men ännu har vi båda ett långt
stycke att gå innan vi möts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
