Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
139
kultur haft sitt motstycke. Det var oerhörda summor varje år som
distribuerades genom den privata välgörenheten. Vi vet från förra
världskriget — och vi kommer att erfara detsamma efter detta — att
amerikanernas barmhärtighet heller inte känner ras- eller nationalitetsgränser.
Deras kalla förstånd måste just nu kämpa hårt för att de inte skall
söka skynda till och i större skala göra de undertryckta små
demokratierna i Europa den tvivelaktiga tjänsten att föda dem. Påginge inte
oavbrutet bombningen av de engelska städerna och behövde inte
England för krigföringen all hjälp Amerika kan lämna, skulle förståndet
antagligen på denna punkt för länge sedan ha besegrats.
Den stora depressionen betecknar ett brott, eller riktigare en
utveckling i social riktning av den amerikanska individualismen. Vissa
av orsaksfaktorerna ligger emellertid längre tillbaka i tiden.
Odlingsfronten i egentlig mening hade stängts redan omkring
sekelskiftet. Landet var taget i anspråk. Naturligtvis fanns ännu obrukade
resurser. Men de låg inte så givet till hands för den som bara hade sin
arbetskraft att satsa.
Industrin hade blivit monopolistiskt organiserad i väldiga koncerner.
Även varudistributionen hade börjat rationaliseras i storföretag, inte
som hos oss genom kooperationen utan genom de s. k. chainstores.
Ända från början hade försök gjorts att kontrollera monopolbildningen
och de hade sin kraft från bonde- och småstadsbefolkningen i the Middle
West. För sådana offentliga ingripanden till den fria konkurrensens
försvar hade den individualistiska inställningen inga som helst hämningar
utan tvärtom. Men försöken hade i stort sett misslyckats. Även om den lille
mannen inte på alla områden direkt hindrades att sätta i gång företag
i mindre skala, så blev han i alla fall ofta beroende av stora anonyma
ekonomiska krafter, industritruster, grosshandels- och kreditföretag av
en typ som alls inte ingick i amerikanens ärvda individualistiska
samhällsteori.
Under och omedelbart efter det första världskriget hade det
amerikanska jordbruket expanderat. Så hade emellertid jordbruket gjort i
många andra exportländer också. Den stora jordbrukskrisen låg därför
hotande över Amerika under hela tjugutalet. Amerika kunde inte klara
det problemet på samma enkla sätt som vi — åtminstone för en tid —
såg ut att kunna klara det bara genom att stänga ute importen, dumpa
ett litet överskott på den engelska marknaden och i övrigt beskatta den
inhemska konsumtionen. Ty Amerika hade en jordbrukskapacitet som
oupplösligt förband näringen med den internationella marknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
