Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
141
sista utan att en verklig motkandidat fanns att välja på. Ty Willkies
plattform innebar inte bara ett godkännande i princip av Roosevelts
utrikespolitiska linje utan även av målsättningen för the New Deal.
Amerika är en kontinent med de mest skiftande sociala, ekonomiska,
politiska och kulturella villkor brokigt blandade, och the New Deal är
en revolution med oändliga förgreningar i alla samhällets skrymslen.
Den är för övrigt långt ifrån avslutad ännu. Under sitt förlopp hittills
har riktningen ändrats åtskilliga gånger och man kan urskilja flera
skilda epoker av den. Även den ytligaste redogörelse för the New Deal
är här utom all fråga. Inte ens på nationens eget språk har för övrigt
någon ännu vågat sig på att analysera detta komplex ingående och
enhetligt. Vad som här följer är några spridda synpunkter samlade kring
förändringarnas politiska struktur, deras förskjutande verkningar på den
amerikanska individualismen och nyinriktningen mot mer sociala mål på
en mångfald områden.
Det gällde att handla snabbt och djärvt, ty den ekonomiska och
politiska ordningen stod på spel. Långa, noggranna undersökningar och
förberedelser var uteslutna. Så låg det när Roosevelt trädde till våren
1933. Den anmärkningen kan emellertid tillfogas att Roosevelt även
längre fram i tiden, när samma tvång till snabba beslut ej längre
förelåg, visserligen frikostigt satt i gång stora utredningar i mera allmänna
frågor, men i sitt praktiskt politiska uppbyggnadsverk föredragit att
mest följa stundens behov för att inte säga stundens infall.
En svensk expert som orienterar sig i detta väldiga komplex av
ekonomiska och sociala reformer blir förvånad — och ärligt sagt även
åtskilligt förskräckt — när han ser hur milliardprojekt ofta slungas fram
eller dras tillbaka, beslutas eller avslås på en ganska lös
utrednings-bas. De förändringar, ofta grundväsentliga, som sker under
kongressbehandlingen är stundom än mindre väl genomtänkta till sina
konsekvenser. Till systemet hör vidare, att reformer som beslutats så gott
som omedelbart sätts i verket men också att reformer som redan löper
ofta hastigt dras tillbaka för att ersättas med andra. Systemet har över
sig något flytande och experimentalistiskt som i hög grad oroar inte
bara den svenska experten utan tydligen även näringslivet och
allmänheten. Därtill bidrar också den ofta bristfälliga koordinationen mellan
olika åtgärder. När t. ex. den stora ålderdomsförsäkringsreformen
genomfördes hade man uppenbarligen inte tänkt närmare över hur
inbetalningarna av försäkringsavgifter och fondbildningen påverkade den
samlade varuefterfrågan i landet, och hur illa denna verkan stämde överens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
