Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
med riktlinjerna för den kredit- och finanspolitik, som man samtidigt
förde.
I Sverige har vi ju ett tungt men ovanligt säkert arbetande
utrednings-väsen. Utredningarnas samvetsgrannhet garanteras av det remisstvång
som ålagts regeringen. I vanliga fall är både den lokala och den centrala
förvaltningen samt de medborgerliga organisationerna på området
tillförsäkrade rätt till granskning av undersökningar och förslag på ett
så tidigt stadium att ändringar fortfarande kan övervägas. Eftersom både
utredningarna och remisserna är offentliga handlingar, har
allmänhetens intresse riktats på även de tekniska frågorna i reformarbetet.
Vår press har kunnat föra en både livligare och, trots alla
meningsskiljaktigheter, mer saklig diskussion i ekonomiska och sociala frågor
än annorstädes.
Själva de tidsavstånd som i Sverige på det viset skjuts in mellan de
tidpunkter, då en fråga först bringas på tal, bestämda förslag
propageras och så småningom stiger över riksdagsmotionernas sociala
med-vetenhetströskel, en offentlig utredning igångsättes, de utarbetade
förslagen publiceras, remisserna inhämtas och äntligen beslut i riksdagen
fattas, bildar en konservativ broms på framfarten. Det ligger emellertid
i sakens natur att bromsen icke kan hindra utan bara fördröja en
reform som verkligen har folkets och representationens gillande.
Tids-utdräkten och dess fyllande med offentlig utredning och offentlig
diskussion tjänar i vårt system till att ej blott tekniskt utan även psykologiskt
förbereda förändringarna.
Det har därför varit kännetecknande för denna viktiga sida i svenskt
samhällsliv att, även då hårda strider stått om de stora reformerna under
den tid de förbereddes, just därigenom grunden kommit att bli så väl
lagd tekniskt och psykologiskt att reformerna stått sig efteråt. Vi har
gått långsamt framåt och rest konstmässiga hinder i vår väg som måst
övervinnas, men vi har alltid gått säkert i en och samma riktning.
Därför har vi dock hunnit så långt. Saken kan även uttryckas på det
viset, att vi i Sverige sökt lägga så mycket som möjligt av
planlägg-ningsarbetet före reformernas beslutande för att slippa ifrån mer än
ett minimum av famlande och experimenterande efteråt.
Men ett sådant reformeringssätt förutsätter tradition och det kräver
tidsutrymme. Vad det faktiskt försvarat åt svenska folket av både
demokrati och rationalitet i statsstyrelsen, kan vi alla iaktta nu efteråt
genom att se hur båda dessa krav måst sättas efter, när under senaste
tid krigsberedskapen och krisförvaltningen skulle hastigt improviseras.
Mot den bakgrunden har vi kanske också lättare att förstå den
organisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
