Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
143
toriska svagheten hos the New Deal och även se dess förklaring. Hela
atmosfären hos våra kriskommissioner är faktiskt ganska lik den i
Washington under the New Deals första tid.
För oss i Sverige är det just nu viktigt att inte låta våra normala
fordringar på demokrati och rationalitet, effektivitet, laglighet, publicitet,
samvetsgrannhet, plan och samordning i statsärendenas beredning
skruvas ner, åtminstone inte mer än tillfälligtvis. Vi får med andra ord
inte låta oss demoraliseras mera beständigt av de lägre standards i dessa
hänseenden som råder i vår krishushållning. Det kan vara skäl att
särskilt erinra oss att, om ämbetsverk och utredningsorgan inte har pressen
på sig att fortast möjligt trycka en utredning, kommer de — liksom
i Washington under the New Deals första tid — att kunna undanhålla
den från allmänheten och den besvärliga offentliga kritiken bara genom
att aldrig låta den bli riktigt färdig. Det kan heller inte överskattas,
vad remissväsendet — trots sin besvärlighet ur regeringssynpunkt och
trots att i nästan varje fråga de mindre insiktfulla remissyttrandena
kanske övervägt — först betytt för att stimulera till vederhäftighet i
utredningsarbetet och sedan för att öppna frågan för vidast möjliga
offentliga kritik och diskussion. Detta framträder just nu, när vi hankar oss
fram med ett minimum av publicitet, offentlig diskussion och
demokratisk kontroll av statsstyrelsen. Föredömliga för en framtid är dessa
metoder förvisso inte.
När vi ur svenska synpunkter kritiserar uppläggningen av the New
Deal bör vi alltså rättvisligen inte bedöma den bara eller kanske inte
ens i första hand i jämförelse med vår normala reformverksamhet
med dess höga standard i fråga om rationalitet och plan utan snarare
med vår krigshushållning. Även i Amerika våren 1933 befann man
sig i ett nödläge och hade tvånget över sig att ta krafttag med ens.
Till allra största delen saknade man grund i tidigare
reformverksamhet. Det existerade ingen för ändamålet lämpad administrativ grund
och ingen utredningsapparat. Allt fick nyskapas. Amerika hade
framstående experter på de flesta områden men de var inte utbildade vare sig
för de praktiska utredningsuppgifterna eller än mindre för att
administrera de offentliga ingripandena. Den politiska dragkampen mellan
president och kongress, som efter en kortare faktisk maktfullkomlighet
för presidenten — vilken för resten inte slog så väl ut — i normal
ordning gjorde sig gällande och som ju inte har en parlamentarisk
lösning utan måste leda till antingen stopp eller politisk kompromiss,
har säkert sina goda sidor men var besvärlig i detta läge då tidsmomentet
betydde allt. Först och sist: landet är ju så stort och problemen så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
