Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
145
tar Roosevelt steg och mått, som oroar hans vänner på det allvarligaste.
Och nästan lika regelbundet är det han som till slut visar sig ha haft
rätt. Upprepningen gör det omöjligt att tala om tur. Ingen har tur så
ofta. Men före beslutet kunde heller icke de olika inverkande faktorerna
i läget ha givits sådana vikter, att beslutet skulle kunnat vara en logisk
slutsats ur rimliga förutsättningar. Det har legat något annat bakom än
logisk analys och prognos. Framför allt har han numera lärt sig att
vänta och dröja.
Det är denne världskloke humanitäre pragmatiker, denne älskvärde
och optimistiske trollkarl, som är så intresserad i tankarnas och
planernas mångfald och så fullkomligt saknar sinne för deras samordning
eller ens sammanhang — det är han som själv är principerna i the
New Deal eller kanske riktigare ersätter dem. Och det blir naturligtvis
inte mer av verkliga principer i det hela, därför att Roosevelt sannerligen
inte är enväldig utan underkastad alla de krafter och vindar, som blåser
i detta fria land genom alla dess byråkratiska och demokratiska
institutioner — underkastad framför allt Den Allmänna Opinionen som är
både rörlig och artikulerad.
En huvudlinje i the New Deal är emellertid att industrin måste
stabiliseras, produktionen stegras och därmed sysselsättningen ökas.
Allteftersom det visat sig mer och mer uppenbart att det målet icke nås genom
bara ”spending” och underbalansering av budgeten, mognar den åsikten
fram att en central planläggning och kontroll av näringslivet blir
nödvändig. Då som redan sagts industrin blivit alltmera konsoliderad och
anonym och då i alla händelser kontrollen får sin udd riktad mot denna
storindustriella sektor av industrin, kan denna uppfattning, hur främmande
den än är för hävdvunna ekonomiskt liberala idéer i Amerika, rätt lätt
infogas i den amerikanska individualismen som ju i stället har sitt gamla
centrum i det mänskligt personliga.
Om metoden att genomföra denna kontroll skall vara ett nytt och
effektivare frontalangrepp mot monopoliseringstendenserna eller tvärtom
en centralt dirigerad förtrustning är faktiskt inte klargjort. N. I. R.
A.-programmet verkade avgjort i den senare riktningen. Därefter har
särskilt under de sista åren administrationen i Washington gett uttryck
för en motsatt tendens. Krigsrustningarna kommer väl nu att äntligen
ge en tillfyllest stimulans för en tid, och således även för en tid lyfta
detta för the New Deal så besvärliga principproblem från aktualiteten.
Det bör kanske i förbigående påpekas att med viss nödvändighet denna
krigshushållning själv i Amerika — liksom naturligtvis i Sverige —
kommer att driva staten och industrin i den senare riktningen:
stats-10. — My rd al, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
