Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
av detaljhandeln, mot Sveriges 11—12 och Finlands 30. Av jordbrukarnas
inköp går däremot minst 12 procent numera den kooperativa vägen.
Skulle vi göra en gissning bleve den, att även i framtiden den rena
konsumentkooperationen icke kommer att vinna större framgång i
Amerika. En av kooperationens stora insatser hos oss är nämligen i Amerika
redan gjord av en rörelse som organiserats privatkapitalistiskt och icke
kooperativt. Vi åsyftar den förbilligande rationaliseringen av detaljhandeln
och nedpressandet av detaljprisen, vilket i Amerika är the chainstores
verk — de stora företagen med tusentals ortsfilialer — lika säkert som
det i Sverige var konsumentkooperationen som gick i spetsen. I
Amerika är således i viss mån tiden för en framgångsrik
konsumentkooperation redan försutten.
Det är sant att det finns viktiga konsumentintressen som the
chainstores inte kan väntas tillvarata i samma grad som ett konsumenternas
eget distributionsorgan. Dit hör i första hand en viss konsumentkontroll
av varornas kvalitet och allmänna förmånlighet och dessutom naturligtvis
den ekonomiska folkbildningsverksamheten. Amerika söker sig redan
andra folkliga organ för dessa uppgifter, t. ex. Consumers’ Union och
andra provnings- och propagandainstitut, som ger ut kataloger med
enligt prov klassificerade kvalitetsangivelser för olika varor och
fabrikat. Till de konsumentintressen som vår kooperation tillvaratagit för oss
hör också monopolkontrollen. Här får unionens och staternas egna organ
sörja för de allmänna intressenas tillvaratagande. — Det bör emellertid
påpekas att the New Deal sätter hela sin kraft som stöd för all den
konsumentkooperation som på grund av särskilda förhållanden har
större möjligheter att utvecklas, t. ex. på de nya jordbrukskolonaten som
läggs upp av F. S. A. (Farm Security Administration).
En långt ljusare framtid kan vi spå för jordbrukarnas
försäljnings-kooperation. Den är också mer oersättlig. Den har även kommit längre.
Fruktodlare i Californien, bomullsodlare i Södern, mjölkproducenter
kring New York, vete- och majsodlare runt om i landet har börjat helt
ta makten från mellanhänderna över försäljningen av sina produkter.
Mer än 8,000 kooperativa producentföretag finns i Amerika. De liknar
dock givetvis mer vanliga bolag än de konsumentkooperativa företagen.
Framdrivandet av en livskraftig jordbrukskooperation med vidgad
demokratisk kontroll från medlemmarnas sida utgör ett av de viktigaste
inslagen i den del av the New Deal som är jordbrukspolitiken.
Det gör sig överhuvudtaget i Amerika just nu gällande ett nyvaknat
starkt intresse för kooperation på alla områden. Vi tror att en säker
majoritet av det amerikanska folket nu står positivt till kooperationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
