Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
155
i under 30-talets kris kan icke utmålas, ty den skulle icke tros av vårt
så mycket lugnare land. Socialpolitik måste bli svaret.
Socialreformerna i Amerika är så väldiga och så nya, att man måste
medräkna det landet bland de stora system som i vår tid revolutioneras.
Och det ser ut att vara en revolution som lyckas och verkligen leder till
avspänning, till stabilisering av samhället. 1920-talets privatkapitalistiska
välståndsskede har efterträtts av 1930-talets sociala framstegsperiod för
att skapa ett 1940-talets välfärdssamhälle, om inte kriget nu alltför
mycket lägger beslag på resurserna även i Amerika.
Amerika har fått byta grundprincip för själva folkförsörjningen. Det
är själva denna omriktning, som gör nuets Amerika så intressant i
Skandinavien. Vi har förverkligat en relativt hög grad av social
demokrati; de kände endast den politiska. De nordiska länderna med deras
legendariska ”kooperativa” medansvar för allt folket blev de idealländer
som Amerika behövde för att våga tro. Vi gav många av modellerna.
Det är inte heller förmätet att påvisa, att åtskilliga av de nya reformerna
är direkt inspirerade av svenska, danska och norska motsvarigheter:
ålderdomspensioneringen har alltid beundrats särskilt i Danmark,
förslag om nya barnavårdslagar debatteras alltid i anslutning till Norge
och bostads- och hälsovårdspolitiken rör sig oftast med mönsterbilder
från Sverige.
Ibland känns det rentav litet underligt när uppslag, som här hemma
knappast hunnit längre än till att ältas av diskussion och kritik och ges
verklighet bara i ganska tvehågsna kompromisser — som t. ex.
smör-rabatterna till de fattigare konsumenterna — där frejdigt förts ut i
livet och har framgångar, som lämnar oss långt bakom. Förslagen i den
svenska befolkningskommissionens näringsbetänkande om
livsmedels-dumping inom landet i stället för utomlands, som jordbruksministern
Wallace lät översätta våren 1938, har sålunda sedan den hösten
förverkligats efter väldiga mått i Amerika. Först experimentvis i ett par utvalda
städer men sedan i utvidgad skala har man nu börjat sälja
överskottsprodukter från jordbruket (mjöl, ägg, apelsiner, bönor o. s. V. efter
varierande tillgång) mot food stamps, vilka fattigare konsumenter får gratis
i viss proportion till sina kontantinköp av en hel del matvaror.
Detaljhandlarna är lika lyckliga att få sälja som konsumenterna att få vissa
ransoner gratis och staten glad att betala för något rationellt i stället
för att som förut skyffla ut kontantunderstöd till både fattigklientelet
och jordbrukarna. Bostadspolitiken har lånat mycket av sin
organisatoriska plan från den svenska Bostadssociala utredningens betänkanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
