Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
157
nera riskmomentet av stora engångsutgifter för patienterna och
samtidigt eliminera profitintresset för läkarna.
Emellertid blev det just denna ansats till kooperativ organisation av
läkarvården som tillsammans med presidentens förslag om social
läkarvård kom att blåsa upp den strid som nu rasar. Eftersom striden om
läkarvården rör många av socialpolitikens grundprinciper kan en
fylligare skildring just på detta avsnitt kanske ersätta en uppräknande
beskrivning av diskussionsläget på de många olika sociala områdena.
Amerikanska läkarsällskapet ställdes förra året under åtal vid den
federala domstolen i Washington såsom monopolistisk näringsgren.
Samtidigt framlades och bordlädes i kongressen regeringens stora förslag
till sjukvårdsreform, vars dimensioner framgår av att sjukvårdssystemet
i färdigt skick skulle kosta 850 millioner dollars årligen på
unions-budgeten. Två klubbslag — och Amerika skulle komma att göra sitt stora
val mellan ett nästan anarkistiskt fritt och ett socialt sjukvårdssystem.
Men medan man väntar på de klubbslagen rasar mellan folket och
läkarna en bitter principfejd om ”socialiserad” läkarvård.
Det bör kanske förutskickas, att striden gäller sjuk- och inte
hälsovården. Den egentliga public health är man relativt ense om att
fortsätta utbygga med dess sanitetskontroll, förebyggande barnavård etc.
Staterna har där initiativet men vissa bidrag utgår från den federala
budgeten. I fråga om sjukvården är regeringens bud: skattebetalda,
demokratiskt billiga sjukhus och till sjukhusen knutna läkare för både
hembesök och klinikbesök. Därjämte borde särskilt arbetarklassen
uppmuntras att hålla sig skadeslös för både de kostnader som denna
sjukvård dock fortfarande skulle dra samt för inkomstbortfallet under
sjuktiden genom ett obligatoriskt sj ukkassesystem. De mera välbärgade skulle
det vara obetaget att jämna ut sina kostnader genom kooperativa
”grupper” med årsavgifter för läkar- och sjukvården.
Läkarnas motbud var i början bara ett hetsigt nej. Men så småningom
fann man det bättre att vara med om något än att riskera att
socialpolitikerna skulle få igenom mer. Nu heter det därför från deras sida:
inga offentliga sjukhus, däremot fria sjukhusplatser och fri läkarvård
men endast åt de allra fattigaste, privatpraktik för hela resten. Frivillig
sjukkasseförsäkring skulle endast få inrättas för de mycket låga
inkomstgrupperna — vilka naturligtvis minst kan finansiera sin egen sjukvård,
även om det kallas försäkring. Det kooperativa systemet skulle kunna
tillåtas — dit har man nu drivits — för att medelst årsavgifter täcka
sjukhuskostnader men ej för att avlöna i stället för att honorera läkare.
Denna principstrid föres icke lidelsefritt. Alla deltar. Särskilda diskus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
