Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
161
Men inte alla läkare talar på detta sätt. Trots hårdnackenheten hos
läkarsällskapets nuvarande ledning är det väl värt att uppmärksammas,
att en stor del — en stickprovsomröstning genom Gallupinstitutet säger
70 procent — av de enskilda medlemmarna tvärtom stöder tanken på
social sjukvård. Frondörernas ledare är den kände dr Hugh Cabot från
Mayokliniken i Rochester. Likaså är de egentliga hälsovårdsläkarna i
Public Health Association redan vunna för reformerna.
Det förslag, som just nyligen framlagts under så kraftig trumeld,
är ingalunda radikalt från skandinavisk synpunkt. Det innebär en
försiktig utbyggnad av offentliga sjukhus, statsbidrag framför allt till
hälso- och barnavården samt överlämnande åt staterna att bestämma
frågan om sjukförsäkring i frivillig eller obligatorisk form. Det ideal
man ser fram emot är i stort sett mindre radikalt än det, som
långsamt vuxit fram i våra länder. Det skiljer sig dock därutinnan, att
hälsovårdsläkaren inte har eller skulle ha hand om någon sjukvård
alls utan att denna koncentreras till sjukhusen. Vid dessa skulle alla
slags läkare, även tandläkare, glasögonutprovare samt sjuksköterskor ha
sin central, varifrån även läkarnas hembesök och sköterskornas
privatvård skulle organiseras. Vad man minst åstundar är ett polikliniksystem
”på löpande band”. Vad man tror sig om att kunna uppnå är i stället
en fast anknytning mellan patienterna och en ”familj edoktor”, som från
sjukhuset dirigerar all familjens sjukvård, hemvård och dess
konsultationer med specialistkollegerna på sjukhuset.
Denna tanke, som borde intensivare diskuteras även i andra länder,
har naturligare utvecklingsförutsättningar just i Amerika. De
kooperativa sjukvårdsgrupperna verkar i den riktningen. Inte heller får man
glömma, att amerikanska läkare redan på privat grund genomfört en
rationalisering. De olika specialisterna på en ort har ofta slagit sig
tillsammans, öppnat en centralklinik med teknikens alla förnämligheter
eller rentav ett sjukhus, som centralt kunnat samordna traktens alla
läkar-behov. Tekniska höjdpunkter saknas inte i den amerikanska läkarvården;
vad som fattats har varit den jämna standarden för både fattig och
rik. Nu är det den demokratin som håller på att bryta sig igenom och
det är högeligen intressant att se en av samhällets viktigaste sektorer
i ett så rasande förändringstempo i ett mycket stort land.
Den offentliga sjukvården är alltjämt den äventyrligaste delen i modern
amerikansk socialpolitik. Åtskilligt annat har redan nått betydligt större
stabilisering. Under samlingstermen ”social security” har inrättats flera
offentliga trygghetssystem: ålderdomspensionering, arbetslöshetsförsäk-
11. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
