Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
175
att söka döma ut Confessions of a Nazi Spy och Chaplins The Dictator —
som väl går samma väg — på grund av att de skulle sakna de
konstnärliga värden som alla andra filmer har.
Den pedagogiskt-sociala tendensen — och den är ju vårt enda ärende
för att alls behandla filmen i detta sammanhang — är ännu klarare i
de nya kortfilmsserierna, framför allt de som ges i The March of Time.
Där presenteras för spännande inlevelse både dagsaktuella problem och
fredliga uppbyggnadsprogram. Flyktingarnas öden gällde en; en annan
mörkret över Tjeckoslovakien; en tredje uppbyggnadsprogrammet för
farmarhemmen o. s. v. Finland fick sin heroiska film i februari.
Rege-ringssträvandena tar ofta filmen till medel att nå folket med sina
förklaringar och delge dem sin entusiasm. Allt vad ”educational
propaganda” heter har upptäckt filmen. Filmen låter sig i viss mån utnyttjas
för den. Men naturligtvis kan ändå ingen säga att den överväger eller
ens framstår som någon avsevärd del i allt det som är amerikansk film.
Från de svenska filmkonsumenternas synvinkel är kanske tvärtom den
missionerande och samhällskritiska insatsen skäligen omärklig. Vi har
velat vittna om att den ändå finns och att den vinner mer än den
förlorar. Hårt tendentiös är den dock icke i ett land, där hänsynen till
geografiskt olika grader och arter av kultur ofta föranleder
producenterna att göra ett tragiskt slut på en film för Yankee-Amerika och en
happy end för Sydstaterna. Det är profitintresset som bestämmer och
det betyder i sin tur framför allt att publiken skall tillfredsställas. Det
verkar också till att man i de fattiga, halvfeodala Sydstaterna får ett
annat urval av film. Mängder av sekunda Vilda-Västernfilmer har t. ex.
sin ivrigaste marknad där och visas särskilt över veckohelgerna då det
svarta och vita jordbruksproletariatet dras till småstädernas upplysta
gator. Ofta måste olika detaljbilder klippas in och ut för de olika
fördomarnas skull. När Roosevelt i en journalfilm, som vi såg i New York,
hjärtligt klappade om den gamle negerprofessorn Carver, uppfinnargeni
inom den del av kemin, som ger idéer åt jordbrukets
förädlingsindustrier, så var denna fysiska beröring omsorgsfullt bortklippt när vi såg
samma journal i Atlanta, Georgia.
Vad konsumenterna verkligen tål eller vad producenterna eventuellt
felberäknar, vad filmerna innehållsmässigt utväljer och vad de
bildmässigt stimulerar — allt detta börjar bli analyserat av den nya grenen
filmsociologi inom den i Amerika alltid omhuldade socialvetenskapen.
Paynefonden började med en stor statistisk utredning av filminnehållet
— kuslig i sin noggranna bokföring av brottens mångfald, miljöns falska
lyxmöblering, hjältinnornas ungdomlighet och kärlekens behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
