Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
förhållandet, att Amerika är stort och mycket olikt Europa och att
europén innan han levt sig in i den amerikanska civilisationen mest märker
det däri, som på ett enhetligt sätt är olikt det europeiska. Man skulle med
andra ord ha att göra med samma psykologiska process som då
européer tycker att alla kineser är lika varandra, om de inte levat länge nog
i Kina för att märka de individuella avvikelserna.
Mera teoretiskt är påståendet om kollektivism troligen resultatet av en
underlig tankeglidning. Vad man egentligen har iakttagit är att Amerika
präglas av en hög grad av industrialisering. Man vet vidare att
industrialisering innebär massproduktion. Felslutet är sedan att man tänker sig
en hantverksprodukt ersatt av en standardiserad produkt utan att minnas
dels att avsättningsområdet ökats enormt, dels att de förbrukade
produkternas antal likaså ökat och slutligen att användningstiden för envar av
dem förkortats. Massproduktion betyder inte enbart mångfaldigande av
en och samma produkt, det betyder även mångfaldigande av
produkternas former, det betyder snabbare skiftningar i produkterna och deras
utspridande på allt större marknader. En och samma sak kan alltså
förekomma ganska glest. Mångfaldigandet av konsumtionen betyder
rikare möjligheter för varje konsument. Även när en produkt, t. ex.
auto-mobilen, blir starkt standardiserad och bara bjuds i ett fåtal variationer,
är dess ökade konsumtion i och för sig medel till friare individuellt liv.
Ingenstädes är det egendomliga, nyhetsfientliga felslutet lättare att
exemplifiera än vad gäller moder. Det har — även i vårt land — påståtts,
att det industriella framställningssättet skulle leda till uniformitet, medan
det gamla hantverks- och hemsömnadsförfarandet ledde till personlig
variation. Men var skulle man kunna finna en uniformitet större än de
gamla folkdräkternas? Inom det av dåliga kommunikationer starkt
begränsade området upprätthöll konventionen en den strängaste likriktning.
”Personlig” var inte sockendräkten, men väl regionalt bestämd. Numera
är klädedräkten oändligt mycket mer varierad, såväl från individ till
individ som från tidpunkt till tidpunkt. I Amerika gäller det mer än
annorstädes, att den individuella variationen finns och inte att den
saknas; klagomålet borde snarare vara att den är alltför brokig. —
Detsamma gäller kulturen i dess helhet, från byggnadsstilar till det
personliga uppträdandet och tänkesätten. Pressen på individerna att bete sig
likformigt är ojämförligt mycket större i Sverige, Danmark, Tyskland
och allmänt i Europa än i Amerika.
I det föregående har vi haft en annan, fastän naturligtvis nära
samordnad dimension av begreppet individualism i tankarna.
Individualismen står ej blott i motsättning till kollektivism i meningen mental och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
