Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
niskor och folk i de lägsta inkomstkategorierna var mest intresserade
av att få starta för sig själva. Men det besynnerliga är att — om man
tar bort de obestämda — en majoritet även räknade med att de förr
eller senare skulle göra ett försök att verkligen bli sina egna. Majoriteten
är särskilt stark bland ogifta män, nära två tredjedelar. Av de ogifta
kvinnorna hystes förhoppningen bara av litet mer än en tredjedel.
I en tredje fråga gavs de tillfrågade valet mellan å ena sidan ett jobb
som gav en hög inkomst men där de hade en lika stor risk att bli fockade
som en chans att bli befordrade, och å andra sidan en säker anställning
avlönad just lagom att reda sig skapligt på men utan befordringsutsikter.
I den amerikanska miljön verkar alltjämt detta val inte konstruerat utan
har för var och en mycket realistiska associationer. Det visar sig, att
nästan två tredjedelar föredrar den riskabla karriären. Vi bör nu ha i
minnet att denna äventyrliga inställning demonstreras efter tio års
hårdaste depression, när arbetslösheten alltjämt är relativt större än den
någonsin varit i Sverige och likaså jordbruket har det mycket
bekymmersammare. Även de arbetslösa visar sig beredda att spela.
Jordbruksarbetarna lutar emellertid mera åt säkerheten. Den allra lägsta
inkomstgruppen tagen som helhet är ungefär jämnt fördelad på de båda svaren.
Negrerna röstar med 5 mot 3 för säkerheten. Dr. Roper tillägger i sin
kommentar: ”Det överraskande är emellertid att av dessa två sista grupper,
som så uppenbarligen saknar all säkerhet i livet och ofta saknar det allra
nödvändigaste, så stora minoriteter är beredda att söka den ovissa
chansen framför säkerheten.” Han tillägger: ”Sannolikt tyder det på att
de var och en har förtroende till sin egen duglighet och till sin egen
förmåga att göra det bästa av ett tillfälle att få visa sin duglighet om
de bara fick sin chans.”
Den fjärde frågan rör vid nästan samma strängar: ”Skulle ni föredra
offentlig tjänst eller privat anställning?” Roper framhåller att jämfört
med genomsnittliga privata anställningar är ett arbete i offentlig tjänst
ett bra jobb med både löne- och arbetsvillkor över standarden och
mycket större säkerhet. Trots detta föredrar en klar majoritet privat
sysselsättning, uppenbarligen därför att där finns också de större
chanserna att verkligen hastigt slå sig fram till en oberoende ekonomi. De
fattigaste, negrerna och även de arbetslösa, är emellertid benägna att
göra ett motsatt val.
Den femte frågan gällde arbetsmarknadsfilosofin och formulerades på
följande sätt: ”Menar ni att det ligger i sakens natur att arbetarnas och
arbetsgivarnas intressen är varandra motsatta eller tror ni att de i grund
och botten är desamma?” I förhållandet två till ett röstar amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
